En tecknad bild som illustrerar bebyggelse. På bilden finns hus, lyftkran, träd, väg och människor i ett sammanhang.

Utveckla småorter och glesbygd hållbart

Befolkningen i småorter och i glesbygden utanför pendlingsstråken minskar fortfarande. Genom samverkan mellan kommuner, byar, mindre samhällen och den omgivande glesbygden har många områden kunnat öka sin attraktivitet och få en mer positiv utveckling. Alla orter utvecklas dock inte. Avvecklingen av dessa hanteras på ett planerat sätt.

Sverige år 2025

Breda samarbeten en nyckel till framgång

Med gemensamma satsningar har man lyckats att lyfta fram de olika orternas och områdenas kvaliteteter och förstärka dem med service i nya former. Det har lockat till sig nya företag, ofta inom besöksnäringen. Distansarbete är också vanligt. Möjligheterna att kombinera ett liv nära naturen och på mer rofyllda platser, trots att arbetsplatsen ligger långt därifrån, lockar nya invånare till glesbygden.

IT och fysiska kommunikationer en förutsättning

Tillgång till robust och snabb internetuppkoppling har varit en förutsättning för att öka attraktionskraften i glesbygden. Vägnät för att ta sig till knutpunkter för kollektivtrafiken eller i avlägsna områden till flygplatser, hålls på en acceptabel nivå.

Snabb IT-uppkoppling är viktig både för näringsverksamheten och för att kunna nå ett rimligt serviceutbud. Mycket av samhällsservicen sker över internet. Dess nya kombinerade med mobila serviceenheter gör att resurserna används mer effektivt och att kvaliteten på servicen har blivit mer diversifierad och ofta också högre. Nygammal service som blir allt vanligare är varubilen som ersätter lanthandeln på vissa håll. Skolundervisning på distans över internet i ämnen med få elever, som till exempel hemspråk, kompletterar i de små glesbygdsskolorna. Högre utbildning på distans ger fler möjligheter till vidareutbildning, vilket har lett till att verksamheter har lättare att hitta rätt utbildad arbetskraft och att vidareutbilda den arbetskraft man har.

Näringslivet utvecklas

Människor som väljer att bo i glesbygden är i många fall mångsysslare. Inkomsterna från besöksnäringen ökar stadigt. Man utvecklar också olika nischverksamheter, som till exempel lokal matproduktion och internetbaserad försäljning.

Att vara tillgänglig via internet innebär att näringsidkare och kund lättare hittar varandra, oavsett var man finns geografiskt, vilket gynnar många små tillverkningsföretag och besöksnäringen. Turister och andra besökare är numera vana att alltid ha tillgång till information över nätet, så möjligheterna till inkomster från bland annat besöksnäringen påverkas av att finnas på internet. Samverkan för att göra en bygd känd och att gemensamt driva utveckling utifrån kompletterande besöksmål och service gör att det samlade lokala näringslivet växer.

Ökad efterfrågan på mineral och malm har inneburit att flera gamla gruvorter nu har ett uppsving med fler arbetstillfällen och förbättrad service.

Som en följd av klimatförändringarna blir svenskt jordbruk, sett från ett globalt perspektiv, allt viktigare för både den nationella och internationella livsmedelsproduktionen. Allt fler lantbruksföretag ställer in sig på att möta en ökad efterfrågan, men en fortsatt stark mekanisering, automatisering och stordrift innebär att de nya arbetstillfällena är få.

Attraktivt boende

Den ökade attraktiviteten har lett till att efterfrågan på bostäder ökar i vissa orter, vilket medför att det i en hel del glesbygdsområden och småorter nu inte är lika svårt att få lån till nytt hus.

För boende i glesbygden utanför de kollektiva stråken med spår och bussförbindelser är bilen fortsatt det vanligaste transportmedlet. Nästan alla bilar drivs med fossilfria bränslen.

Möjligheterna att bygga i anslutning till vissa av inlandets sjöar och vattendrag har också dragit till sig en del ny glesbygdsbebyggelse. Delårsboende och att ha flera bostäder blir allt vanligare, vilket har lett till att skatteintäkterna numera fördelas därefter. Samhällen som i huvudsak bebos av delårsboende eller säsongsboende, har därför bättre kostnadstäckning för att upprätthålla nivån på den kommunala service som behövs under säsongen. De små kommunerna kan numera lättare investera för att klara vatten- och avloppssystem, avfall och till exempel hemtjänst för en under delar av året långt större befolkning än som bor på orten permanent.

Hållbar avveckling

Alla orter kommer inte att utvecklas och överleva. En del orter lyckas inte utveckla sin attraktionskraft så att inkomsterna räcker till för att upprätthålla samhällsservice och bra levnadsstandard för invånarna. Dessa orter kommer att fortsätta krympa och på sikt försvinna allt eftersom befolkningen blir allt äldre och ingen nyinflyttning sker. Den offentliga sektorn och det privata näringslivet samverkar för att kunna erbjuda tillfälliga lösningar för service för att underlätta för de människor som ännu bor kvar.

För att nå visionen ser Boverket att:

  • Kommunerna i glesbygden samarbetar med varandra, med regionen, med olika aktörer och med medborgarna i den fysiska planeringen. För tillväxten viktiga strukturfrågor tas upp så att lokala värden kan främjas och utvecklas.
  • Genom den fysiska planeringen hanteras markanvändningen långsiktigt, med stor hänsyn till bland annat natur- och kulturmiljövärden så att nya etableringar och ny bebyggelse kan göras utan att påverka andra värden för mycket.
  • Staten har genomfört åtgärder så att alla har tillgång till snabb digital kommunikation med hög kapacitet.
  • Samarbetet mellan olika byar, bygder och kommuner har intensifierats och man delar på kompetenser, service med mera ofta med hjälp av internet kompletterat med mobila enheter.
  • Genom omfördelning av skatteintäkter får samhällen som till huvudsak baseras på delårsboende eller säsongsboende, nu också bättre kostnadstäckning för att upprätthålla nivån på den kommunala servicen.
  • Regionalt samarbete kring besöksnäringen mellan offentliga och privata aktörer har utvecklats och lyft de lokala besöksmålen på ett samlat sätt.

Analys år 2012

Pågående urbanisering innebär framförallt att man flyttar till storstäderna. Det innebär också att det blir färre som bor i småorter och i glesbygden utanför pendlingsstråken, vilket motverkar regionalpolitikens utvecklingsmål om utvecklingskraft i alla delar av landet. Målet för de areella näringarna om ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet kan vara svårt att nå. Orter som förlorar befolkning förlorar inte bara tillgångar i form av kunskaps-, kulturellt och socialt kapital. Befolkningsminskning sätter även press på regionens övriga tillgångar som till exempel fastighetskapitalet. Befolkningsminskningen är störst i mycket avlägsna landsbygdregioner. Minskningen var 1 procent per år under 2000-talet.

Glesbygd är område med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare Landsbygdsregioner omfattar glesbygd med mindre tätorter, de som betecknas mycket avlägsna är Torsby, Malung, Härjedalen; Storuman, Dorotea, Vilhelmina, Åsele, Sorsele, Arvidsjaur, Arjeplog, Övertorneå, Pajala och Jokkmokk (Tillväxtanalys, 2011)

Störst andel av befolkningen som bor utanför tätort finns i mellersta Norrlands inland, längs norska gränsen söderut från Värmland, samt i några inlandskommuner i Östergötland och i Västergötland.

En Sverigekarta som visar befolkning utanför tätort och småort år 2010.

Befolkning utanför tätort och småort år 2010, procent av kommunens totalbefolkning. källa: SCB, 2012, Nästan 3 000 småorter år 2010, Pressmeddelanden 2012:868

Områden med egen utvecklingsnisch och attraktivitet växer oavsett avståndet till storstaden. Till exempel är gränshandeln en stark tillväxtfaktor i gränslanden till våra grannländer. Långsiktigheten i tillväxten i gränslanden är dock svårbedömd. Ett annat exempel är gruvnäringens uppsving under början av 2000-talet. Framöver kan också en ökad besöksnäring bli en viktig tillväxtfaktor på landsbygden.

I landsbygdsregionerna är offentliga hushållstjänster (knappt 30 procent) den vanligaste sysselsättningen, med tillverkning och utvinning (20 procent) som god tvåa. Tillverkningsindustrin och naturresursutvinning är vanligare i landsbygdsregionerna än i både de täta regionerna och i storstadsregionerna.

Attraktiviteten ökar inte alltid skatteintäkterna

I vissa områden i Sverige, som i norra Bohuslän, har attraktiviteten ökat delårsboendet och också trissat upp bostadspriserna så att det är svårt för permanentboende att få tag i bostad till rimligt pris. I dessa kommuner, som har mycket stor befolkning under en del av året och där de delårsboende endast sällan är skrivna kommunen, är det svårt för kommunen att kunna finansiera offentlig service i tillräcklig omfattning.

Platsens förutsättningar styr tillväxtmöjligheterna

En fungerande arbetsmarknad, tillgång till utbildningsmöjligheter, tillgänglig infrastruktur samt bostadsbyggande, bostadsmarknad och fysisk planering är grundläggande förutsättningar för lokal och regional attraktionskraft. Samarbete över administrativa gränser och mellan offentliga och privata aktörer samt med medborgarna krävs.

Det finns ingen universallösning på hur en ort, kommun eller en glesbygd ska kunna öka tillväxten och därmed också förutsättningarna för att utvecklas. Olika platsspecifika omständigheter leder till olika strategier och åtgärder. Några generella grunder för att öka möjligheterna till tillväxt är lokalpolitisk samsyn och en välskött kommunal ekonomi.

Tillgången till arbetskraft med rätt kompetens, liksom bra grund- och gymnasieskola är viktigt för om en ort ska kunna växa istället för att stagnera. I glesbygdsområdena är ofta fastighetsvärdena låga, mycket lägre än vad det kostar att bygga nytt. Det leder till att det ofta är svårt att få lån till ny bebyggelse.

Tillgång till service en förutsättning

En viktig förutsättning för att människor ska kunna ha en bra livskvalitet och inte tvingas flytta om man inte vill, är tillgång till god kommersiell och offentlig service. Bra service är också en förutsättning för näringslivet och kan vara avgörande för om ett företag stannar på orten eller flyttar ut till annan etableringsort. Ett fungerande serviceutbud har stor betydelse för en orts eller bygds attraktionskraft.

IT ger nya möjligheter till service och arbete

För att kunna erbjuda god service i glesbefolkade områden krävs nya lösningar. Utvecklingsprojekt pågår i bland annat Västerbotten där målet är att skapa hållbara servicelösningar för länets landsbygd genom att koppla samman transportlösningar via GIS-teknik och lokala e-handelsgallerior. Projektet genomförs i samverkan mellan regionala företrädare, kommuner, lanthandlare och medborgare. Ett annat exempel är kommunerna i Norrbotten som gemensamt satsar på distansundervisning i hemspråk för att klara skollagens undervisningskrav för modermål i grundskolan.

Allt fler företag erbjuder möjligheter till distansarbete. År 2003 erbjöd 36 procent av alla företag med fler än tio anställda detta. Andelen hade till år 2012 stigit till 49 procent. Vanligast är det bland stora företag; i 86 procent av företagen med fler än 250 anställda kan man nu arbeta på distans.

Befolkningen räcker inte till

Urbaniseringen är en trend som pågått länge och som kommer att fortsätta oavsett insatser för att motverka inflyttningen till städerna. Befolkningen i arbetsför ålder i glesbygden kommer inte att bli tillräckligt stor för att täcka behoven för att kunna hålla närservice med mera på en hög nivå för boende i glesbygden. Utmaningen är därför att kunna hantera en naturlig avveckling på ett hållbart och planerat sätt.

Det är och kommer vara arbetskraftsbrist i vissa glesbygdsområden och småorter där bland annat verkstadsindustrin och omsorgen ofta har problem att hitta kompetent arbetskraft. Med en minskande och åldrande befolkning minskar skattebasen och kommunens ekonomi krymper. Då är det svårt att upprätthålla tjänster och täcka behovet av service.

Avveckling är en naturlig process som pågår i takt med att omvärlden förändras. Den leder alltid till att värden förändras och till och med förstörs, men nya värden kan också skapas. Kulturmiljövärden och miljöer försvinner när ingen längre bor och vårdar dem. Landskapet förändras när ingen längre brukar marken och åkrar planteras med skog, när orter krymper och industrier läggs ner. Både ekonomiska och sociala värden går förlorade när en bygd står utan människor. Kultur- och naturmiljöer försvinner, vilket bland annat motverkar måluppfyllelsen för flera miljökvalitetsmål och mål inom kulturpolitiken, liksom, naturligtvis, målen om regional tillväxt. På sikt får vi ett annat landskap och andra miljöer med andra värden som också de kan vara höga.

Fysisk planering är ett hjälpmedel för tillväxt och avveckling

Både tillväxt och avveckling måste ske så att olika värden i möjligaste mån bevaras och utvecklas. Många värden som tas upp i de areella miljökvalitetsmålen finns i de mer glest befolkade delarna av Sverige. De flesta av dessa värden är en tillgång för glesbygdens attraktivitet och inte minst för besöksnäringen. Samtidigt är delar av de glesa områdena mycket rika på naturresurser och råvaror. Uttag av dessa leder lätt till konflikter om det inte sker på ett planerat och hänsynsfullt sätt.

Markkonflikter och stort planeringsbehov kvarstår i glesare befolkade områden där konkurrensen mellan exempelvis intressen för besöksnäring kan konkurrera med vindkraft eller gruvverksamhet.

Nationella, regionala och lokala intressen behöver samverka och många intressenter involveras i den fysiska planeringsprocessen. Att samordna utvecklings- och tillväxtfrågorna med den fysiska planeringen ger möjligheter att få upp alla frågor som rör framtida mark- och vattenanvändning på bordet samtidigt. Därvid kan många konflikter lösas innan det är för sent.

Nationella mål

Regionalpolitiken

Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Politiken bygger på individers egen handlingskraft och ökat lokalt och regionalt inflytande över och ansvar för statliga tillväxtresurser.

Målet för politiken anses bäst nås genom en väl fungerande dialog och samordning, dels mellan politiska områden på nationell nivå, dels mellan insatser på lokal, regional och nationell nivå.

Tillväxtpolitiken har åtta prioriterade områden varav ett är:

  • En god tillgång till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i alla delar av landet.

Mål för de areella näringarna Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Övergripande mål för miljöpolitiken är bland annat: Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

Miljökvalitetsmål

Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Hav i balans och levande kust och skärgård: … Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Ett rikt växt och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Politikområdet arkitektur, form och design: Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas.

Målen för kulturpolitiken är att: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken bland annat:

  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas

Referenser

Visa

Hedman, Therese (2010-03-12). Tekniken klar för modersmål på distans. Piteå-Tidningen. (Elektronisk).

Regeringen (2012). Attraktionskraft Sverige. (Elektronisk) Regeringskansliet.

Region Västerbotten (2011). Innovativ service för tillväxt skapar hållbara servicelösningar på landsbygden. (Elektronisk) Region Västerbotten.

Region Västerbotten (2012). Hållbar service. (Elektronisk) Region Västerbotten.

SCB, Statistiska centralbyrån (2011). Fritidshusområden 2010. (MI 64 SM 1101). (Elektronisk) SCB.

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Nästan 3 000 småorter år 2010. (Pressmeddelanden 2012:868). (Elektronisk) SCB.

SCB Statistiska centralbyrån (2012). Företagens användning av IT 2011. (Elektronisk) SCB.

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Statistikdatabas:

Tillväxt Bohuslän (2012). Helårsboende och bostadsbyggande på landsbygden och i skärgården. (Konferensdokumentation). (Elektronisk) Tillväxt Bohuslän.

Tillväxtanalys (2011a). Utvecklingskraft i kommuner och regioner – Tillväxtarbete i flernivåstyrningens tidevarv. (Rapport 2011:01). (Elektronisk) Tillväxtanalys.

Tillväxtanalys (2011b). Regional tillväxt 2011 – en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA-regioner. (Rapport 2011:07). (Elektronisk) Tillväxtanalys.

Tillväxtanalys (2011c). Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv. (WP/PM 2011:47). (Elektronisk) Tillväxtanalys.

Westin, Lars (2011). SVERIGE 2050 – en essä om hållbar utveckling och rumsliga strukturer. (Elektronisk) CERUM Umeå universitet.

Beyggelse

Fortsätt läs

Bygg hållbart