Tecknad bild som illustrerar Sveriges natur, jordbruksmarker, stränder och rent vatten. På bilden finns skog, åker med traktor, vatten och en båt.

Trygga rent vatten

Sveriges dricksvattentillgångar har kartlagts och deras kvalitet och kvantiteter är säkrade för dagens och morgondagens befolkning

Sverige år 2025

Alla stora grundvattenförekomster liksom stora ytvattentäkter är skyddade nationellt så att kvaliteten och kvantiteterna för framtida användning säkras.

Den kommunala vattenförsörjningen håller hög kvalitet. Distributionsanläggningar och vattenverk har anpassats för att möta nya risker som uppstår i takt med att klimatet förändras. De upprustas och utvecklas. Ledningsnätens status är kartlagd och brister åtgärdas kontinuerligt. Samtliga kommunala vattentäkter har aktuella riskbedömda vattenskyddsområden och samtliga kommunala vattenverk kan kopplas till reservvattentäkter om det blir nödvändigt.

Trycket ökar från omvärlden att få tillgång till rent dricksvatten, vilket innebär att möjligheterna till en utökad svensk export av rent dricksvatten undersöks.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Våra dricksvattentillgångar är ett nationellt intresse och har fått nationellt skydd.

  • Alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten över 10 m³ per dag eller används till fler än 50 personer är kartlagda och har vattenskyddsområden.

  • Det finns vattenförsörjningsplaner eller liknande planeringsunderlag på nationell, regional och lokal nivå.

  • Effekter av klimatförändringarna när det gäller vattenkvalitet och kvantitet beaktas i utvecklingen av vattenverk och distributionsnät, liksom i bedömningen av planerade skyddsinsatser för vattentäkter, vattendrag och dammar.

Analys år 2012

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en bra vattenförsörjning är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Klimatförändringarna påverkar både vattnets kvalitet och kvantitet, vilket i sin tur medför att dricksvattensystemen måste vara robusta och lätta att anpassa till ändrade förutsättningar.

Höjd status för vatten

Sveriges stora vattentäkter saknar nationellt skydd. Det innebär att andra intressen som har sådan status får högre dignitet än vattenfrågan i planeringssammanhang. Detta kan medföra att vattentillgången och -kvaliteten påverkas negativt. Bristen på status kan också innebära att planeringsunderlag om vattnet saknas.

Ett bra och säkert dricksvatten kräver ett fungerande system från vattentäkt till kran. Vattentäkten ska ha ett råvatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder. Täkten ska vara skyddad från föroreningar och yttre påverkan. Vattenverken ska vara välfungerande och det ska finnas reservvattentäkter att använda om den vanliga vattentäkten skulle slås ut. Distributionsnätet ska vara helt och varken släppa in smutsigt vatten eller andra föroreningar i näten eller läcka ut rent dricksvatten.

Sårbara system

Städerna växer och med dem trycket på att ha bra dricksvatten i kranarna och bra system för rening av avloppsvattnet. Systemen är sårbara och därmed också samhället i stort, bland annat eftersom många får sitt vatten från samma källa. Dessutom kommer klimatförändringarna medföra att både vattenkvantitet och kvalitet förändras, vilket ytterligare ökar sårbarheten om systemen inte kan möta förändringarna.

Vattenskyddsområden runt både grund- och ytvattentäkter ger ett bra skydd mot förorening från stationära verksamheter och markanvändning, men fungerar sämre när det gäller akuta föroreningsutsläpp. Trots det saknar 36 procent av de kommunala vattentäkterna skyddsområde. Många vattenskyddsområden är dessutom gamla. Ungefär hälften är äldre än 25 år.

Tillgången på grundvatten är begränsad i stora delar av Sverige, 50 procent av Sveriges vattenförsörjning baseras direkt på ytvatten från sjöar och rinnande vattendrag. Många av Sveriges större tätorter baserar sin vattenförsörjning på ytvattentäkter.

Nationella mål

Miljökvalitetsmål

Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag

Levande sjöar och vattendrag har en precisering som anger att ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet

Grunden för svensk vattenförvaltning är tre direktiv från EU:

Dricksvattendirektivet (EG-direktiv 98/83/EG) har som mål att allt dricksvatten ska vara hälsosamt och säkert.

EU:s ramdirektiv för vatten (EG-direktiv 2000/60/EG) har som mål att till 2015 ska alla vatten uppnå en god ekologisk och kemisk status. I ramdirektivets artikel 7 anges att alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dag i genomsnitt eller betjänar mer än femtio personer, och de vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning ska identifieras. Man ska också säkerställa skydd för dessa vattenförekomster i syfte att undvika försämring av deras kvalitet för att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten. Skyddet kan vara att upprätta säkerhetszoner för dessa vattenförekomster.

Direktivet om skydd av grundvatten (EG-direktiv 2006/118/EG) handlar om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring. Grundvattnet i vattenförekomster som används för framställning av dricksvatten eller som är avsedda för sådan användning i framtiden måste skyddas så att en försämring av kvaliteten hos sådana vattenförekomster undviks i syfte att minska den nivå av vattenrening som krävs för framställning av dricksvatten.

Referenser

Visa

Intergovernmental Panel on Climate Change (2007). Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. (Chapter 12.4.1 Water resources). (Elektronisk) ICCP.

Lantbrukarnas Riksförbund i Skåne (2012). Sammanställning över rapporter från skånska kommuner angående ”Kommunens skyldighet att skydda sitt dricksvatten”. (Elektronisk) LRF i Skåne. PM.

Lindberg, Torbjörn (2012), Normerande kontroll av dricksvattenanläggningar 2007-2010 (Rapport 2 – 2012). (Elektronisk) Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket (2012). Dricksvatten. (Elektronisk) SLV.

Länsstyrelserna (2011). Anpassning till ett förändrat klimat: Mälaren om 100 år - förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden. (Elektronisk) Länsstyrelserna.

Malm, Annika & Svensson, Gilbert (2011). Material och åldersfördelning för Sveriges VA-nät och framtida förnyelsebehov. (Rapport Nr. 2011-13). (Elektronisk) SVU.

Maxe et al. (2007). Vattenkvalitet och markanvändning – en sammanställning av data ur databasen DGV februari 2007. (SGU-rapport 2007:19). (Elektronisk) SGU.

Miljömålsportalen. Grundvatten av god kvalitet: Vattenskyddsområden. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Nollbrand, Peter (2011). Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområde - en resurs för människor och ekosystem. (Elektronisk) Mölndalsåns vattenråd.

Ström, Nina (2011). Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjningen i Västerbottens län 2011. (Elektronisk) Länsstyrelsen Västerbotten.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2012). Minskad tillgång på vatten under framtidens somrar. (Elektronisk) SMHI.

Svenskt Vatten (2007). Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen.(Meddelande M135). (Elektronisk) Svenskt Vatten.

Tunemark, Lisa & Whitlock, Helena (2011). Lägesrapport Vattentäktsarkivet (DGV) december 2010. (Elektronisk) SGU.

Åström et al. (2011). Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt: Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning. (Rapport Nr 2011-18). (Elektronisk) SVU.