Tecknad bild som illustrerar infrastrukturens olika delar. Bilden visar stad med koppling till spårtrafik, och elförsörjning. Elförsörjningen illustreras med vågor, vindsnurra och sol.

Skapa internationella spårstrukturer för gods och resor

En strategisk järnvägskorridor förstärks från norr till söder samtidigt som flera järnvägstråk utvecklas i öst-västlig riktning mellan viktiga nordiska hamnar. En ökad samverkan och samnyttjande av transportinfrastrukturen mellan länderna i Norden manifesteras genom planerna på en höghastighetsbana mellan Oslo och Hamburg.

Sverige år 2025

På nationell nivå fortsätter satsningarna på att binda ihop storstadsregionerna med snabba järnvägar. Götalandsbanan är under full utbyggnad, samtidigt som Sverige och Norge gemensamt bygger ut de öst-västliga stråken mellan de norska och svenska hamnstäderna, deras mellanliggande turistorter och naturresursrika landskap. Detta öppnar för nya interregionala samverkansfördelar om flygplatser, besöksnäring, utskeppningshamnar och kompetensförsörjning.

Flaskhalsar vid storstädernas hamnar avlastas genom en utbyggnad av torrhamnar och genom att sekundära hamnlägen i regionen används allt mer. Nya godskorridorer mot kontinenten möjliggörs av att tunneln mellan Helsingborg-Helsingör har påbörjats, liksom av att förstärkningen av öst-västliga spår öppnar upp kapaciteten för transporter mot Östeuropa, Ryssland och Asien via till exempel Blekinges hamnar.

Stora satsningar har gjorts för att tidigarelägga och färdigställa en full utbyggnad av det strategiskt viktiga Europeiska stomnätet för järnväg. Två av stomnätets stråk har prioriterats i Sverige och ligger nu långt fram i planeringen.

En Europa karta som visar EU-kommissionens vision om ett färdigställt nätverk år 2030. På kartan finns det ett järnvägsnätverk i EU-länderna.

EU-kommissionens vision om ett färdigställt nätverk år 2030 Källa: Kommissionens vision om ett färdigställt nätverk år 2030
Gå till källa

Det ena järnvägsstråket är en internationell korridor för både person- och godstrafik. Det går från hamnarna på kontinenten och vidare längs den förstärkta svenska stambanan upp utmed norrlandskusten och slutligen till Narviks isfria djuphavshamn, samt mot Finland och Ryssland.

Det andra stråket som planeras är i första hand för persontransporter och avlastar västkustbanan som nu kan användas till godstransporter och regional pendling. Det planerade nya stråket är en nordisk höghastighetsbana för snabba persontransporter som planeras Hamburg och upp till Oslo. Detta stråk, som har stopp i Malmö/Köpenhamn och i Göteborg knyter även in Nordens två största flygplatser. Genom den redan pågående utbyggnaden av Götalandsbanan blir Göteborg nu en viktig nod för snabba persontransporter vidare mot Stockholm.

Vid planeringen av nya spår har stor vikt lagts vid anpassning till omgivande landskap och till människors och djurs rörelsemönster. Detta har inte minst varit viktigt vid de stora planerade transeuropeiska järnvägsprojekten.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Planeringen och utbyggnaden av ett strategiskt järnvägsnät för gods i Sverige har satt fart så att kapacitetsbristen i järnvägsnätet motverkas.

  • Nordostpassagens allt längre isfria perioder har gynnat Sverige som har varit snabbt med att utnyttja sitt geografiska läge. Genom landet byggs ett europeiskt stomjärnvägsnät av god kvalitet med anslutande tunnlar mot Danmark/Tyskland och sydliga godshamnar mot Nord- och Östeuropa.

  • Den tätbefolkade Öresundsregionen och Västsverige har fortsatt att växa i betydelse och befolkning. Genom investeringarna i höghastighetsbanan bildar de båda regionerna en fortsättning på Nordeuropas tätbefolkade stadsregioner.

  • Kraftfulla infrastrukturinvesteringar läggs på det interregionala järnvägsnätet i Norden, vilket på många platser ersätter flyget för inrikestrafik.

Analys år 2012

Transportsektorn står inför mycket stora utmaningar för att minska sina utsläpp av klimatpåverkande gaser och bidra till att nå klimatmålen. Sektorn har sedan 1970 ökat sin energianvändning med 71 procent till större delen beroende på ökade vägtransporter. Det finns inget som tyder på att den trenden kommer att ändras om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

Den tekniska utvecklingen av fordon och drivmedel kan, och måste också, ge ett mycket stort bidrag till minskningen av utsläppen, men det räcker inte. För att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre beroende av fossila bränslen krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet. Samhället som helhet måste bli mer transporteffektivt och transportsnålt. Transporterna ska inte bidra till utsläpp av klimatpåverkande gaser.

För att klara klimatmålen krävs en kraftfull omställning, då utvecklingen med dagens beslutade åtgärder går åt fel håll.

Ett linjediagram som visar utsläpp av klimatgaser, förväntad utveckling med hittills beslutade åtgärder samt svenska respektive europeiska klimatmål.

Utsläpp av klimatgaser: Förväntad utveckling med hittills beslutade åtgärder samt svenska respektive europeiska klimatmål. Index 2004=100 Källa: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050, Trafikverket 2012.

Ökad efterfrågan på råvaror och tillverkade produkter leder till att behovet av effektiva godstransporter på järnväg ökar. Delar av järnvägsnätet är idag bitvis hårt ansträngt och har för låg kapacitet. En förstärkning av järnvägsnätet är nödvändig för att klara godstransporterna och ökande personresor, som bland annat pendling, och för att möta skärpta miljö- och klimatkrav på transportsystemet

Höghastighetsjärnväg i Norden Det är inte bara i de mest tätbefolkade delarna Europa som höghastighetsjärnvägar byggs ut. Länder som Spanien har gjort stora satsningar. En framtida nordisk höghastighetsjärnväg för persontransporter blir också en viktig del i det europeiska järnvägsnätet. Den skulle frigöra kapacitet för regionala persontransporter och godstransporter. Den första nordiska höghastighetsjärnvägen kan bäst nyttjas om sträckningen går genom Skåne och vidare längs Västkusten norrut. Då binder den samman det befolkningstäta stråket mellan Oslo till Köpenhamn och vidare mot Hamburg.

En sådan sträckning ligger i linje med Europakommissionens transeuropeiska nätverk för transporter (TEN-T stomnät)och integrerar cirka 8 miljoner svenskar, norrmän och danskar med norra Europas tätbebyggda stadsregioner, samtidigt som den knyter in Nordens två största flygplatser. En nordisk satsning på höghastighetsjärnväg i nämnd sträckning ger den södra- och västra regionen en allt viktigare roll för svensk tillväxt genom att attrahera företag, investeringar och högutbildad arbetskraft. Sverige som nation skulle sannolikt vinna på att ha flera starka tillväxtmotorer.

En Skandinavien karta som visar befolkningstäthet på olika NUTS-områden år 2011.

Befolkningstäthet på olika NUTS-områden, år 2011. Källa: ESRI, MBR (Michael Bauer Research GmbH)

För att möta de krav som ställs på att kunna transportera allt mer gods och det på ett smidigt och miljömässigt acceptabelt sätt, utvecklas både järnväg och sjöfart, samtidigt som insatser för att förbättra logistiken genomförs. Framförallt de långväga lastbilstransporterna minskas.

För att snabbt nå förbättringar av kapacitet, säkerhet, hälsa, liksom minskning av klimatpåverkan bör de tunga godstransporterna med störst tonnage föras över till järnväg och sjöfart. Satsningarna på järnväg och sjöfart bidrar i hög grad till att klimatmålen kan nås. En minskad biltrafik och färre lastbilstransporter gynnar dessutom miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Frisk luft samt bidrar till en bättre folkhälsa.

Internationella godstransporter i norr

Världshandeln, varuproduktionen och efterfrågan på råvaror har förskjutits österut. Kombinationen av en skakig europeisk ekonomi och en växande asiatisk, samtidigt som Nordostpassagen är isfri en längre tidsperiod varje år, innebär att strategiska järnvägskopplingar norrut mot Narvik och Murmansk kan bli viktiga för gods- och råvarutransporter. På kort sikt är Narvik sannolikt viktigast, medan Murmansk troligen blir viktigare på längre sikt, förutsatt att tekniska och politiska problem löses. Ryssland planerar just nu att bygga en jättehamn i Murmansk. Det är redan landets största isfria hamn och planen är att godsmängderna där ska fyrdubblas.

En karta som visar på godsflöden i Norden.

Godsflöden i Norden. Källa: Rapport om Bottniska korridoren december 2007, Norrbottniabanan.nu

De öst-västliga järnvägslänkarna mellan Östersjön och Atlanten respektive Västerhavet blir allt viktigare för persontrafiken och godstransporterna. Exempel på öst-västliga korridorer kan vara: Luleå-Narvik, Sundsvall-Trondheim och på längre sikt även Umeå-Mo i Rana. Regionen här är rik på naturresurser, så en förstärkning av ovan nämnda stråk bidrar till en klimatsmart utskeppning av gods från skogs- och mineralindustrin. Samtidigt kan järnvägarna samutnyttjas för besöksnäringen och regionala transporter och ge snabb tillgång till såväl norska flygplatser som norrlandskustens större städer. Därmed möjliggörs en större tillgänglighet såväl för besöksnäringen, som för arbetskraft och kompetensförsörjning.

Bottniska korridoren har lyfts fram i EU:s pågående TEN-T revidering på grund av dess stora betydelse för ekonomisk tillväxt och strategisk råvaru- och produktförsörjning inom hela EU. Norra Sverige står till exempel för cirka 90 procent av Europas järnmalmsutvinning.

Nationella mål

Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Precisering av funktionsmålet:

  • Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
  • Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella kon-kurrenskraften.
  • Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
  • Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.
  • Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsned-sättning.
  • Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik-miljöer, ökar.
  • Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Precisering av hänsynsmålet:
  • Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.
  • Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.
  • Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området och luft-fartsområdet minskar fortlöpande.
  • Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
  • Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.

Regeringen har antagit klimatpolitiska mål i syfte att minska utsläppen av växthusgaser:

  • Utsläppen för Sverige 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen 1990.
  • Hälften av energin ska vara förnybar år 2020.
  • Fossilabränslen i uppvärmningen fasas ut till år 2020.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringen ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Frisk luft: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målets preciseringar om partikelhalter i luft.

Målområde inom Folkhälsopolitiken om En hälsofrämjande och säker yttre miljö

Referenser

Visa

Bottniska korridorens webbsida

Coinco, Corridor Of Innovation and Cooperation. The Scandinavian 8 million city. (Webbsida). (Elektronisk).

European Commission (2012). Transport infrastructures – TEN-T. (Elektronisk) European Commission.

ESPON (Webbsida). (Elektronisk).

Energimyndigheten (2011). Energiläget 2011. (Elektronisk) Energimyndigheten.

Martinsson, Magdalena (2012-02-29). Ryssland satsar miljarder på hamnen i Murmansk. (Elektronisk) Sveriges Radio.

Norrbotaniabanan (2012). Faktaunderlag. (Elektronisk).

ÅF (2009). Rapport Järnvägstrafik på Nordkalotten. Vision 2025. (Elektronisk) ÅF.

EÅF-infrastruktur AB (2010). Råvaror och transporter i norra Europa. (Slutrapport). (Elektronisk).

SIKA (2007). Utrikes och inrikes trafik med fartyg 2006. (Statistik 2007:13). (Elektronisk) SIKA.

Trafikanalys. Bantrafik mellan 1870 och 2010. (Statistik). (Elektronisk) Trafikanalys.

Trafikverket (2012). Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till 2025 och utblick mot år 2050. (Remissversion huvudrapport). (Elektronisk) Trafikverket.

Trafikverket (2012). Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder – förslag på lösningar fram till 2025 och utblick mot år 2050. (Sammanfattning huvudrapport). (Elektronisk) Trafikverket.

Trafikverket (2012). Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit. (Elektronisk) Trafikverket.

Tillväxtverket (2010).Tillväxtfakta: Så växer Sverige och dess regioner. (Elektronisk) Tillväxtverket.