En tecknad bild som illustrerar bebyggelse. På bilden finns hus, lyftkran, träd, väg och människor i ett sammanhang.

Skapa en hållbar livsmiljö i och kring staden

De svenska städerna förtätas på ett planerat sätt. Biltrafiken har minskat i innerstäderna och man har gjort plats för gång, cykel och mötesplatser. En utveckling av bostadsbeståndet i de större städerna samt i stationssamhällena och deras omland har gett alla möjlighet att välja ett boende och en bostadsort som passar deras behov.

Sverige år 2025

Klimatfrågan påverkar starkt hur staden och regionen växer. Många insatser genomförs både för att anpassa städerna till nya förutsättningar och för att minska utsläppen av klimatgaser.

Ny bebyggelse byggs alltid klimatsmart. Stadsutvecklingen bidrar till att förbättra folkhälsan och gynna biologisk mångfald.

Plats för människor

Processen att utveckla stadsregionernas orter till attraktiva städer pågår för fullt. Orterna binds samman med varandra och med innerstaden med tät kollektivtrafik. I städerna planeras för att omvandla breda gatustråk för bil till attraktiva ytor för rekreation, samt till gång- och cykelstråk. Staden är tillgänglig för alla. Förtätning med kompletterande funktioner förläggs också i dessa områden och på före detta industrimark och parkeringsytor. Genomförandet pågår. Målet är att senast år 2050 ska småcentrum tillsammans med förorterna bilda utvecklingsbara noder runt regionens huvudcentrum.

Städerna växer genom förtätning utifrån en genomtänkt stadsbyggnadsidé. Nytillskotten skapar ett mervärde både estetiskt och socialt, samtidigt som befintliga värden och kvaliteter tas tillvara. De offentliga rummen ägnas stor omsorg.

Grönområdena fredas från bebyggelse. De är nödvändiga för att dämpa effekterna i staden av klimatförändringarna och för människors hälsa och välbefinnande. Grönområderna utvecklas så att områdena i ökad utsträckning används för rekreation och spännande utevistelser för att bidra till utjämning av vattenflödena i staden och som luftrenare och ljuddämpare.

Bilen väljs bort

Alla svenska städer och större tätorter har påbörjat arbetet med att anpassa städernas kärnor till bilfria centrum. Arbete pågår med att skapa städer med korta avstånd och rörligheten till fots och med cykel prioriteras. Biltrafiken i storstädernas innercentrum har minskat till hälften jämfört med trafikflödet år 2012, främst därför att det är så lätt, billigt och bekvämt att ta sig fram på andra sätt. Elbilspooler och delat bilinnehav är allt vanligare.

Genom den minskade biltrafiken har vi lyckats bibehålla och till och med förbättra luftkvaliteten och minska bullret i den tätare staden. Användningen av mellanrummen mellan husen är mer varierad. Med färre parkeringsplatser och smalare gator har de gemensamma ytorna ökat, trots förtätning med byggnader. Ytorna bjuder in till utevistelser, promenader och möten och är både trygga och attraktiva. Grönområdena har utvecklats med ökad mångfald och används alltmer av boende och besökare för återhämtning och rekreation eller som uppskattade vägar till och från arbetet eller skolan. I och i anslutning till många grönområden är nu stadsodling vanligt. Det är också allt vanligare att de boende har egna täppor och gemensamt sköter övriga grönytor runt sina bostäder. Förutom att områdena blivit mer attraktiva och trivsamma har det lett till ökad trygghet och bättre sammanhållning i bostadsområdena.

Stadsbons möjligheter till aktivt vardagsliv som att gå och cykla istället för att ta bilen, har förbättrat folkhälsan. Allt fler rör sig i mellanrummen, på gator, torg och i grönområdena, till fots och på cykel, vilket ökar tryggheten.

Nära och tillgängligt

Funktionsblandningen och det förbättrade kollektiva transportnätet inklusive gång- och cykelvägarna har lett till en bättre tillgänglighet för alla i samhället.

Centrumhandeln är viktig. Visningslokaler där kunden går in och tittar på och beställer hem varor som sedan levereras hem, blir allt vanligare. Fler småbutiker öppnas ständigt. De ligger både i centrum och i bostadsnära lägen ute i stadsdelarna. Handelsområden finns fortfarande i städernas ytterkanter, men numera oftast utan de stora omgivande parkeringsytorna. Idag är det lika vanligt att ta sig kollektivt eller med cykel ut till handelsområdena, göra sina inköp och sedan få varorna hemlevererade, som att ta den egna bilen eller bilpoolsbilen och handla.

Allt fler väljer resurssnålt

Utvecklingen skapar hela tiden nya möjligheter att leva resurssnålt och återanvända istället för att köpa nytt. Insatserna medför också att det har blivit lättare att vara fler om en bil i bilpooler, att odla på egna odlingslotter och att fylla sina vardagliga behov i sin närmiljö.

Förorterna integreras

Många områden som tidigare betecknats som utsatta har fått bättre rykte genom upprustning, komplettering, och relationsförvaltning, samtidigt som insatser på utbildning och arbetsmarknadsåtgärder genomförts. Upprustningsprocessen genomförs alltid i samverkan med boende och verksamma i området. Genom att upprustningsåtgärderna genomförs parallellt med satsningar på sociala åtgärder och i samverkan med de boende, minskas förvaltningskostnaderna i området. Många väljer att bo kvar i de upprustade områdena och nya boende flyttar också in i takt med att attraktiviteten ökar. Bostadsområdena omvandlas genom tillskottet av kommersiell och offentlig service, kulturutbud och arbetsplatser. Processen att integrera dessa områden som en del i staden pågår och de är viktiga för stadens fortsatta utveckling.

Den stadsnära landsbygden växer

Befolkningen i den stadsnära landsbygden ökar, särskilt runt våra stora städer. Detta sker tack vare förbättrad kollektivtrafik till knutpunkter och stationsorter. Ny bebyggelse tillkommer framförallt genom förtätning med service, bostäder och arbetstillfällen. Förtätningen sker med hänsyn tagen till såväl natur- och kulturmiljöaspekter som hälsoaspekter. De snabba cykelvägarna är populära, allt fler cyklar hela eller delar av vägen till arbete och skola. Det är lätt att ta med cykeln på buss och tåg.

I omlandet kring stationsorterna finner man också boenden där man kombinerar boendet med sina intressen eller med eget företagande. Det kan till exempel vara hästgårdar eller specialodlingar av grönsaker och andra produkter för en lokal marknad. I takt med att kollektiva kommunikationer byggs ut, omvandlas tätortsnära fritidshusbebyggelse till åretruntbostäder.

Behovet att skydda natur- och kulturområden i tätortsnära lägen ökar med ökat bebyggelse- och befolkningstryck. För att ta så lite omgivande mark i anspråk som möjligt eftersträvas en rimlig täthet i all ny bebyggelse. På landsbygden underlättas då dessutom möjligheterna för gemensamma anläggningar för bland annat vatten och avlopp samt för kollektivtrafik.

Det dagliga resandet på landsbygden sker fortfarande ofta med bil, även om ökade kostnader för att köra bil successivt leder till att allt fler försöker ta bussen eller cykeln till en knutpunkt när de ska resa. Bränslet i bilarna är nästan alltid fossilfritt. I takt med att laddningsställena blir fler, blir också elbilarna vanligare. Den som bor på landsbygden har ofta möjlighet att arbeta hemma över internet åtminstone några dagar i veckan.

För att nå visionen ser Boverket att:

  • Den fysiska samhällsplaneringen på alla nivåer har som mål att underlätta människors vardagsliv och att minska resursanvändningen, samtidigt som existerande värden i den byggda miljön tas tillvara och utvecklas. Barn och unga tar större plats i planeringsprocessen.
  • För att säkerställa olika kvaliteter i samhällsutvecklingen sker all fysisk planering i samverkan mellan olika kompetenser och aktörer samt med medborgarna. Småkommuner går samman för att få en bra täckning av kompetenser.
  • Kommunerna planerar klimatanpassningsåtgärder som ska genomföras för alla tätorter och har påbörjat genomförandet.
  • Kommunerna ser till att utveckla sina vatten och gröna områden så att växtligheten kan bidra till att dämpa buller, utjämna temperaturer, ta hand om regnvatten, ge möjlighet till rekreation och andra hälsofrämjande åtgärder.
  • Kommunerna har en genomtänkt strategi för gestaltningen av det offentliga rummet. Förtätningar grundas i en tydlig idé om hur man vill utveckla staden och tillföra nya kvaliteter.
  • Efter beslut på nationell, regional och lokal nivå har kraftfulla åtgärder vidtagits och styrmedel införts för att minimera bilanvändningen i staden och gynna mer hållbara och hälsosamma lösningar.
  • Tätheten har ökat i våra tätorter, vilket bidragit till att det finns bättre underlag för service samtidigt som transporterna har minskat i staden.
  • Snabbare och tydligare tillämpning av lagstiftningen när fastighetsägare inte sköter drift- och underhåll har lett till att det numera är extremt ovanligt med misskötta fastigheter.
  • Handeln har anpassat sig alltmer till minskat bilinnehav hos kunderna och funnit nya vägar att sälja med hemleverans och visningslokaler för varor.

Analys år 2012

Sedan efterkrigstiden och bilismens införande i vårt samhälle har våra levnadsvanor och vår boendestandard förändrats. Boendetätheten i städerna har minskat med en tredjedel samtidigt som boendeytan per person har ökat med cirka 70 procent. Vid sidan av förtätningen av städernas kärnor pågår fortfarande planering av bostadsområden där innehav av bil är en förutsättning. Väldigt många vill bo i villa, år 2008 stod det närmare 20 000 personer i kommunal tomtkö i de 15 kommunerna med längst kötid. Villabebyggelsen lokaliseras ofta till städernas periferi, vilket gör att städerna allt mer glesas ut. Dessa ytterområden saknar ofta ett brett serviceutbud. Avsaknaden av närservice och avståndet till centrum gör att bil är ett måste. För att få livspusslet att gå ihop har många hushåll mer än en bil. Områdena bebos i stor utsträckning av svenska medelklassfamiljer med barn.

Utvecklingen mot mer hållbara samhällen motverkas av att städerna växer med stora villamattor och glesa flerbostadsområden. Målen inom miljöpolitiken och samhällsplaneringen om hushållning med resurser motverkas eftersom den glesa strukturen är resurskrävande, både när det gäller användningen av marken och eftersom infrastruktur och annan nödvändig service har få användare. Behovet av bilen i vardagen ökar biltrafiken, vilket leder till att många mål som till exempel miljömålet om frisk luft och klimatmålen blir svårare att nå. Segregationen ökar när blandstadskonceptet inte når förortsområdena och vissa grupper bosätter sig i villaområdena medan andra är hänvisade till flerbostadsområdena. Därmed motverkas målen inom integrationspolitiken.

De senaste decennierna har det även skett stora förändringar i detaljhandelns fysiska lokalisering. Från att ha funnits främst i städernas centrum har en stor andel av handeln flyttat ut till nya handelsområden i tätorternas ytterområden. Nästan alla orter över 15 000 invånare har mer än ett handelsområde, ett i centrum och minst ett yttre handelsområde. En sådan stadsutveckling och struktur har hittills varit beroende av att konsumenterna har bil. Externa handelsområden är inte förenliga med den hållbara staden. För att minska den negativa belastningen från befintliga områden måste människor kunna ta sig till dessa och få hem sina inköp oberoende av tillgång till bil.

Bilen en utmaning

Den stora källan till utsläpp av klimatpåverkande gaser i staden är biltrafiken och trenden är att biltrafiken fortsätter att öka. Biltrafiken medför också ökad trängsel, mer buller och en försämrad boendemiljö för alla som bor runt de trafikintensiva gatorna och trafiklederna. Mål som Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Frisk luft och folkhälsomålen blir svårare att nå med ökad biltrafik.

Allt fler barn blir skjutsade till och från skolan, vilket ökar biltrafiken i miljöer där barn vistas. Orsaker till denna trend är, enligt föräldrar, att säkerheten för barnen minskar med alla bilar och föräldrarnas tidsbrist. Att minska barns vardagsrörlighet och uteviselser motverkar bland annat folkhälsomål och mål i friluftslivspolitiken om fysisk aktivitet.

Persontransporterna har länge ökat och det mesta tyder på att trenden kommer att fortsätta. Som en del i arbetet i att skapa hållbara städer behöver vi därför öka möjligheterna att resa kollektivt i och mellan städer, samt öka tillgängligheten för cyklister och gångtrafikanter i städerna. Förutsättningarna för minskad biltrafik i städerna bör vara goda 20 procent av alla resor som är kortare än 2 km sker med bil. Siffror pekar på att cykling har ökat de senaste åren och det finns få tecken på att den trenden kommer att avta.

Tät stad kan vara grön

Vi blir alltfler i våra svenska städer. Efter att ha minskat under 1970- och 1980-talen har befolkningen i storstädernas centrala delar åter börjat öka allt snabbare. Regionförstoring och växande befolkning ökar emellertid också exploateringstrycket i omgivande delar av de stadigt växande storstadsregionerna, allra helst i kustområdena och andra strandnära lägen.

Av flera skäl bör man undvika att exploatera tidigare obebyggda områden. Allt fler städer förtätar inom städerna och på gammal industrimark. Denna förtätning av bebyggelsen i storstadens centrala områden väntas bestå under kommande decennier. Ny bebyggelse och en växande befolkning innebär också ett ökat tryck på grön- och blåstrukturerna både i och runt storstadskärnorna.

Gröna ytor i stadsmiljö har på senare år fått en höjd status i stadsplaneringen. Ytorna fungerar som oaser för människor och bidrar till en förbättrad folkhälsa. De bidrar också till bättre lokalklimat och luftkvalitet, påverkar vattenavrinning, ökar biologisk mångfald och dämpar buller. I Stockholm tas 40 procent av utsläppen av koldioxid från trafiken upp av grönområdena i staden och det är 80 procent mindre föroreningar i en park än utanför den. Att förtäta på ett genomtänkt sätt så att de gröna ytornas funktioner inte förstörs är en utmaning. Innovativa lösningar som införandet av gröna tak, har visat sig ha flera positiva effekter på den ekologiska hållbarheten i stadsmiljöer.

Vi svenskar odlar för fullt, inte minst i städerna. En tredjedel av Sveriges trädgårdsyta, drygt 100 000 hektar finns i tätorterna där 85 procent av alla människor bor. Trädgårdsskötsel och odling är den näst vanligaste uteaktiviteten efter promenader och den bidar starkt till en förbättrad folkhälsa.

Ett inslag för att öka biologisk mångfald, grönyta och skapa sociala relationer i våra städer är stadsodlingar. Det är en ganska ny trend i storstaden som kan bidra till stadens attraktivitet, till att grönområden används mera och till att öka mötena mellan människor.

En stad för alla

Den växande befolkningen ställer höga krav på bostadsmarknaden, där det nationella målet är att konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Det ställer också allt högre krav på integrationen där ett av målen är utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. Varje år byggs nya bostäder motsvarande cirka en procent av vårt nuvarande bostadsbestånd. Den fysiska planeringen är kommunernas ansvar och genom att de samverkar med flera aktörer och har en helhetssyn kan den nya bebyggelsen bli mer behovsanpassad.

Vi har idag en bostadsmarknad som varken svarar upp mot det behov som finns i områden med befolkningstillväxt eller i områden där befolkningsunderlaget minskar. Generellt är det framförallt kommuner med bostadsbrist som jobbar med boendeplanering. Samarbeten mellan de större och mindre kommunerna inom länen och mellan länen behövs för att få en långsiktig och hållbar boendeplanering. Att analysera möjligheter och hinder och se vad olika aktörer kan göra var för sig på såväl lokal som regional nivå och att också ha en utblick på nationell nivå är en förutsättning för en bra boendeplanering och helhet.

Staden ska vara tillgänglig för alla. Funktionshinder ska inte påverka människors möjlighet att röra sig fritt och verka i staden. Målet är att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga.

När man väljer bostad och bostadsort gör man det utifrån sin aktuella livssituation. Viktiga funktioner som man vill ha nära bostaden kan då vara närheten till skola och förskola, vård och omsorg. Att man känner sig trygg i sitt bostadsområde har också betydelse.

Idag finns det stora behov av att upprusta bland annat miljonprogramsområdena. Upprustningen måste ske på ett hållbart sätt, med hänsyn till alla tre dimensionerna(social, miljömässig och ekonomisk) av hållbar utveckling. Därför måste de fastighetstekniska förbättringarna genomföras i samverkan med dem som bor och verkar i områdena och paras med åtgärder som syftar till att vid behov uppgradera stadsdelen även ur ett socialt perspektiv.

Flera kommuner ser möjligheter att förtäta i dessa områden och skapa tydligare samband mellan dem och staden. Förtätning har också visat sig bidra till att minska sociala klyftor, då funktionsblandade och täta miljöer bidrar till positiv socioekonomisk utveckling. Alla stadsdelar kan bli en del av staden på ett integrerat och enkelt sätt utan fysiska eller sociala barriärer.

Storstadsnära orter och landsbygd allt populärare

I takt med att infrastrukturen och kommunikationerna blir bättre blir det mer attraktivt att bo i storstadens omland. Lägre villapriser och nära till naturen är två viktiga faktorer som gör att allt fler väljer att köpa villa längre bort från storstaden. Den som flyttar ut från storstaden till villa i mindre tätort eller på landsbygden har oftast arbetet kvar i storstaden, så helt avgörande för flytten är bra möjligheter att pendla.

En undersökning som Sifo gjorde år 2011 på uppdrag av landsbygdsdepartementet visar att 70 procent av kvinnorna mellan 18 och 29 år vill bo på landet. Av samtliga tillfrågade i undersökningen svarade ungefär hälften att de vill bo på landet. Den främsta anledningen uppgavs vara att där är tempot lugnare och naturen nära. De tillfrågade ansåg också att det är viktigt att ha tillgång till arbete och bra kommunikationer.

Nationella mål

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.

  • En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd.
  • Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs.
  • Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas.

Målet för bostadsmarknadspolitiken är: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Övergripande mål för politikområdet arkitektur, form och design:

  • Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling.
  • Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.
  • Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas.
  • Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas.

Kulturpolitiken

Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.

Övergripande mål för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområde: ökad fysisk aktivitet.

Funktionshinderspolitiken: samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet.

Övergripande nationellt mål för integrationspolitiken är att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Delmål: en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap.

Miljöpolitikens generationsmål:

  • Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
  • Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
  • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.
  • En god hushållning sker med naturresurserna.
  • Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.
  • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringen ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte riskeras.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft som innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Referenser

Visa

Alestig Blomqvist, Peter (2012-10-27). Så mycket billigare är villan i Enköping. Svenska dagbladet. (Elektro-nisk) SvD.

Björkman, Lise-Lotte & FritidsOdlingens Riksorganisation (2012). Fritidsodlingens omfattning i Sverige. (Rapport 2012:8). (Elektronisk) SLU.

Björkman, Lise-Lotte (2012). Fritidsodlingens omfattning i Sverige. (LTJ-fakultetens faktablad 2012:4). (Elektronisk) SLU.

BKN, Statens bostadskreditnämnd (2008). Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus. (Elektronisk) BKN.

Boverket (2012). Bostadsmarknadsenkäten – en unik koll på bostadsmarknaden. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2012). Länsstyrelsernas regionala analyser 2012. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). Planering, byggande och boende - Boverkets lägesrapport april 2011. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). Så mår våra hus. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2010). Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt. (Regeringsuppdrag IJ2009/1746/IU). (Elektronisk) Boverket.

Byggindustrin (2012). NCC satsar på koncept för hyreslägenheter. (Elektronisk) Byggindustrin.

Centerpartiet (2011). Unga kvinnor vill helst bo på landet. (Elektronisk) Centerpartiet.

Fastighetsägarna (2012). Så vill ledande politiker forma framtidens städer. (Elektronisk) Fastighetsägarna.

Fredriksson, Charlotta (2012). System och strukturer som hindrar hållbar stadsutveckling: En kunskapsöversikt. (Elektronisk) KTH Samhällsplanering & miljö.

Göteborgs stads trafikkontoret (2011). Trafik- och resandeutveckling 2010. (Elektronisk) Göteborgs stad.

IF, försäkringsbolaget (2011). Kommunerna oförberedda när fler tar cykeln i vinter. (Elektronisk) IF.

Johansson, Maria (2002). Reasons for driving children by car – a comparison between parents in Sweden and England. Ingår i: Mira, R. G., Cameselle, J. M. S., & Martínez, J. R. (Eds.). Culture, quality of life and glob-alization. Proceedings from IAPS 17, La Coruna, Spain: Asociacion Galega de Estudios e Investigatcion Psico-social

Malmö stad (2012). Kollektivtrafik i Malmö. (Elektronisk) Malmö stad.

Malmö stad (2012). Trafikmiljöprogram Malmö stad 2012-2017. (Elektronisk) Malmö stad.

Naturskyddsföreningen (2010). Stadsutglesning. (Elektronisk) Naturskyddsföreningen.

Nordlund, Björn (2008). Tomtköer i Sveriges kommuner 2008. (Elektronisk) Villaägarnas riksförbund.

Plantagon (2012). Urban agriculture. (Elektronisk).

SCB, Statistiska centralbyrån (2011). Handelsområden 2010. (MI 14 SM 1101). (Elektronisk) SCB.

SCB, Statistiska centralbyrån (2001). RES 2000 Den nationella reseundersökningen. (Elektronisk) SIKA.

Stockholms stad (2011). Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010. (Elektronisk).

Sjöström, Mia (2012-06-26). I framtiden måste vi odla i städerna. Svenska dagbladet. (Elektronisk) SvD.

Svenska folkhälsoinstitutet. Livsmiljöns betydelse för hälsan. (Elektronisk) FHI.

Svensk cykling (2012). Årets cykeltrend: andracykelns genombrott. (Elektronisk) Svensk cykling.

Svensk kollektivtrafik (2012). Kollektivtrafikbarometern. (Elektronisk) Svensk kollektivtrafik.

Sveriges radio (2012-08-01). Kraftigt ökade priser i kollektivtrafiken. (P-1 morgon). (Elektronisk) Sveriges radio.

Trafikverket (2012). Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit. (Elektronisk) Trafikverket.