Tecknad bild som illustrerar infrastrukturens olika delar. Bilden visar stad med koppling till spårtrafik, och elförsörjning. Elförsörjningen illustreras med vågor, vindsnurra och sol.

Säkerställ framtidens elförsörjning

Energieffektivisering och en aktiv utveckling och utbyggnad av sol-, vind- våg- och bioenergi och en utbyggnad av smarta elnät som binder samman Europa gör att Sverige närmar sig ett fossilfritt elenergisystem.

Sverige år 2025

Energiproduktionen i Europa är alltmer diversifierad med små och stora energianläggningar som bygger på förnybara energikällor. Elenergin blir den viktigaste energiformen efterhand som ny bebyggelse kräver mindre energi för uppvärmning och transportsektorn använder mer el. Energisystemet ställs om så att energi kan lagras och produceras i stor och liten skala och så att elnäten kan köras med ö-drift, vilket innebär att begränsade delar av elnätet kan användas oberoende av det stora nätet. Elfordonens batterier fungerar som decentraliserade energilager. Smarta elnät utvecklas i hela Europa. Sverige har tillsammans med Tyskland en europeisk tätposition i utbyggnaden av energisystemet bland annat med implementerandet av smarta elnät.

Tack vare energieffektivisering, en kraftig utbyggnad av sol-, vind- och vågenergi och av bioenergianvändningen har de gamla, ineffektiva, dyra och miljöbelastande fossila energikällorna avvecklats i snabb takt. Utveckling av de fossilfria energikällorna går samtidigt snabbt, då stora satsningar görs. År 2050 är fossila bränslen som exempelvis olja, kol och naturgas utfasade och den svenska energianvändningen baseras helt på förnybara källor. Övriga Europa är på god väg att göra detsamma.

Svensk reglerkraft och energibuffert

Sverige och Norge har en viktig roll i Nordeuropas allt grönare energinät. Den svenska vattenkraften fungerar, med sin stabila produktion, höga verkningsgrad och möjlighet till snabb reglering, som energibuffert mot den kraftigt ökade produktionen av vind- och solenergi.

Klimatförändringarna bidrar till att mer regn faller i landets norra delar och fyller på vattenreservoarerna i de norrländska älvarna. Lägesenergin i vattnet tillsammans med lagringsmöjligheten och styrningen av elen, gör att vattnet får en viktig roll som mellanlager i den nordeuropeiska energisektorn. En ökande andel tillfällig överskottsenergi används också för produktion av vätgas eller lagras i elfordonens batterier.

Klimatförändringar medför höjda temperaturer och fler mycket varma dagar också i Sverige. Anpassningen till de höjda temperaturerna gör att nät för fjärrkyla fortsätter att byggas ut, liksom lokal lagring av kyla under marken.

Flexibel och robust elförsörjning

Sverige har nu en robust elförsörjning och en tätposition i Europas smarta elnätsutbyggnad. Stora och små anläggningar för förnybar elproduktion kompletterar varandra och binds samman med smarta elnät. Möjligheter att använda begränsade delar av elnätet oberoende av det stora nätet, så kallad ö-drift, har börjat utvecklas. De stora vindkraftsparker som byggs ut till havs ansluts till de nya överföringskablarna som byggts ut runt Östersjön, Nordsjön och ner till övriga Europa och Nordafrika.

Solceller och bränsleceller bidrar lokalt med en allt större andel elenergi. Hushållens elkonsumtion kommer både från egenproducerad el och från elnätet. Överskott i den lokala elproduktionen förs över till det smarta elnätet.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Sårbarheten i elförsörjningen har påverkat utformningen av eldistributionen i landet. En kraftfull investering och modernisering av det svenska elnätet pågår, såväl för internationell överföring som lokal produktion och inmatning. Nya kraftledningar samlokaliseras med annan infrastruktur.

  • Ekonomiska styrmedel inom transportsektorn och industrin hjälper till att effektivisera energianvändningen och styra över den till förnybar energi. Inkomster från de ekonomiska styrmedlen satsas på stöd till solceller, vågkraft och vattenbaserad vindkraft.

  • Sveriges vattenkraft fortsätter att, tillsammans med den norska, bidra med reglerkraft till Nordeuropa. En samtidig klimatanpassning av dammar och moderninsering av vattendomar, gör att vattenregleringen kan klara mycket stora flöden och fluktuationer i vattenmängderna.

  • Det byggs större vindkraftparker till havs som lokaliserats vid nya överföringskablar. Utbyggnaden har underlättats genom en utvecklad havsplanering.

  • Komplettering med geografiskt samlade vindkraftsparker sker i redan påverkade områden som längs motorvägar, vid gruvor och nedlagda industriområden, samt där de ger mervärde för lokalsamhället.

  • Staten har stimulerat marknaden att få igång en större decentraliserad utbyggnad av småskalig solbaserad elproduktion där överskottet kan säljas vidare på ledningsnätet. Sommartid när produktionen är som störst, används energiöverskott till bland annat vätgasproduktion, återfyllnad av vattenkraftsdammar och annan lagring.

Analys år 2012

De av riksdagen antagna nationella målen är tydliga med att Sverige snabbt ska ställa om till hållbar användning och produktion av energi. Till år 2020 ska hälften av den totala energianvändningen komma från förnybar energi. Energianvändningen ska till år 2020 vara 20 procent effektivare än år 2008 och fossila bränslen för uppvärmning ska ha fasats ut.

I takt med att fossila bränslen fasas ut krävs en ökad energieffektivisering och att andra energiformer kan ta över delar av energibehovet. Elanvändingen i bostadssektorn har ökat sedan 1970-talet. När oljeanvändningen även inom transportsektorn börjar fasas ut så kommer elenergi sannolikt att spela en allt viktigare roll som energibärare för flera delar av samhället.

Ett linjediagram som visar på förändring i elanvändningen inom sektorn bostäder och service.

Elanvändning inom sektorn bostäder och service, 1970–2009, uttryckt i TWh, normalårskorrigerad. Källa: Energimyndigheten och SCB i Energiläget 2011

Förnybar energi ökar

Generationsmålet inom miljöpolitiken innebär att andelen förnybar energi ska öka och att energianvändningen ska vara effektiv med minimal påverkan på miljön. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anger att användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser ska ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.

Idag kommer ungefär en tredjedel av energin som används (förluster inräknade) från förnybara källor. Andelen ökar och målet att hälften av den totala energianvändningen ska komma från förnybara källor år 2020 bör kunna nås. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning minskar och kommer att ha fasats ut till år 2020.

Transportsektorn en utmaning

Industrin använder ungefär lika mycket energi idag som år 1970 trots att produktionen inom industrin är avsevärt högre nu. Sektorn bostäder och service har minskat sin användning sedan år 1970, vilket beror på flera olika strukturförändringar inom sektorn. Transportsektorns energianvändning har ökat med 71 procent sedan år 1970.

Ett linjediagram som visar Sveriges totala energianvändning, 1970-2010.

Sveriges totala energianvändning, 1970–2010, uttryckt i TWh. Anm. 1 Fram till år 1989 inkluderas utrikes flyg i posten. 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. 3 Från år 1990 ingår utrikes flyg i posten. Källa: Energimyndigheten och SCB i Energiläget 2011.

Effektiviseringarna inom industrin och boendesektorn äts upp av ökningarna inom transportsektorn. Sveriges totala energianvändning minskar därmed inte. Transportsektorn använder dessutom huvudsakligen energi från fossila källor.

Vattenkraften som reglerkraft

Europa är starkt importberoende av fossila bränslen för energiförsörjningen. Behovet av inhemsk och särskilt av förnybar energi är stort och ökande. För att nå EU:s klimatmål behöver energisektorn i Europa förnyas och fossila källor fasas ut. Sverige har goda förutsättningar att öka produktionen av el från förnybara källor. Ökade regnmängder i norra Sverige leder till ökade mängder vatten i vattendammar samtidigt som behovet att klara mer extrema vattenflöden ökar. En utbyggnad av anläggningar som använder vind-, våg- och solenergi gör att produktionen över året varierar mycket. Det gör att vattenkraften blir mycket värdefull som energilager. För att klara tillfälligt kraftiga vattenflöden och funktionen av balanskraft, behövs en modernisering av dagens vattendomar. Vattenkraften lämpar sig väl som balanskraft genom att vattenmagasinen kan lagra stora mängder lägesenergi som sedan snabbt kan ställas om efter behov, medan andra kraftverk behöver längre omställningstid. Därför kan vattenkraften, så länge som det finns vatten i magasinen, snabbt gå in och balansera tillfälliga bortfall från andra kraftkällor.

Vind och sol

Sverige har stor potential för havsbaserad vindkraft genom långa kuststräckor, relativt låga vattendjup och goda vindförhållanden. Havsplanering kan underlätta utbyggnaden, men på grund av högre kostnader för havsbaserad vindkraft krävs idag starkare ekonomiska styrmedel, för en ökad utbyggnad. Vindkraften som idag är den snabbast växande energikällan har ökat med 209 procent sedan 2008 till 6,1 TWh under 2011. Efter 6–7 månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga vindkraftverket motsvarar bara en procent av energin som vindkraftverket sedan totalt producerar.

Ett cirkeldiagram som visar Sveriges elproduktion år 2011, uttryckt i TWh.

Sveriges elproduktion år 2011, TWh. Källa: Energimyndigheten, energiläget 2011.

Att använda ekonomiska styrmedel för att få igång en marknad har visat sig ge mycket goda resultat på utbyggnaden av förnybar elproduktion. För de fastighetsägare som satsar på solpaneler i Tyskland har regeringen där infört inmatningstariffer med högt energipris för en lång tid framöver. Relativt kort därefter kom en massiv utbyggnad av solceller igång för lokal elproduktion. Under en helg i juni 2012 kom till exempel mer än hälften av Tysklands elförsörjning från solel, det vill säga 22 GW eller motsvarande cirka 20 kärnkraftsreaktorer. Även i Sverige finns det en stor potential för utbyggnad av el från solceller.

Nationella mål

Klimat (övergripande nationella mål):

  • Hälften av energin ska vara förnybar år 2020
  • Fossila bränslen i uppvärmning fasas ut till år 2020

Energipolitiken (övergripande nationella mål):

  • Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.
  • Andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent år 2020.
  • 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 jämfört med 2008

Det nationella målet för Energidistribution:

  • Övergripande nationellt mål: Den svenska energipolitiken ska bygga på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Miljöpolitik (generationsmål):

  • Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön

Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö: precisering

  • Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.

Referenser

Visa

ABB. ABB på Energitinget om smarta elnät, energieffektiv industri och infrastruktur. (Elektronisk) ABB.

Analysgruppen vid KSU (2012). Kärnkraft i världen: De vanligaste reaktortyperna. (Elektronisk) Analysgrup-pen vid KSU.

Eltel (2010). Eltel Networks satsar på smarta elnät. (Elektronisk) Elnet.

Energimyndigheten (2011). Energiläget 2011. (Elektronisk) Energimyndigheten.

Energimyndigheten (2012). Vindkraftsstatistik 2011. (ES 2012:02). (Elektronisk) Energimyndigheten.

Falås, Mats & Troeng, Ulf (2010). Elbilen på väg mot 2030: Handlingsplan för införande av elbilen i Sverige. (Examensarbete). (Elektronisk). Uppsala: Uppsala Tekniska Högskola.

Halifax regional municipality (2010). Alderney 5 Energy Project: World’s first geothermal cold storage system. (Elektronisk) Halifax regional municipality

Havsvind - Blogg om havsbaserad vindkraft. Fakta om havsbaserad vindkraft. (Elektronisk)

Intergovernmental Panel on Climate Change (2007). Climate Change 2007: Working group II: Impacts, Adaptation and Vulnerability. (Chapter 12.4.8: Energy and transport). (Elektronisk) IPCC.

Miljömålsportalen. Begränsad klimatpåverkan: Energianvändning. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Miljömålsportalen. God bebyggd miljö: Vindkraftsel. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Naturskyddsföreningen (2012). Demoskop: Vi vill ha förnybar energi. (Elektronisk) Naturskyddsföreningen.

Westerberg, Olof (2012-01-02). Världspremiär för superbussar. Sydsvenskan. (Elektronisk).

Russia Today (2012). Going nuclear-free: Germany smashes solar power world record. (Elektronisk).

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Statistisk årsbok för Sverige 2012. (Elektronisk) SCB.

Smartgrids European Technology Platform. (Elektronisk).

Svenska FN-förbundet. Effekter av klimatförändringar. (Elektronisk) Svenska FN-förbundet.

Svensk energi (2011). Vattenkraftverk i Sverige. (Elektronisk) Svensk energi.

Svensk fjärrvärme. Statistik 2009. (Elektronisk) Svensk fjärrvärme.

Vattenfall (2012). Vattenkraft allt viktigare i framtidens kraftsystem. (Elektronisk) Vattenfall.

Natur

Fortsätt läs

Trygga rent vatten