En bild som illustrerar framtida viktiga tillväxtfaktorer för Sveriges ekonomi. Bilden visar högskolor, besöksnäring med dala häst och majstång samt gruva.

Planera långsiktigt för kortsiktiga verksamheter

Samhällets resurser läggs på planering för långsiktigt bärkraftig utveckling. Statliga satsningar görs enbart där det finns fler verksamheter att luta sig mot än en enstaka med begränsad användningstid. Olika intressen som råvaruuttag, förädlingsindustri och besöksnäring gynnas av utvecklade öst-västliga järnvägsstråk mellan de större norska och nordliga svenska hamnstäderna. Järnvägsstråken samfinansieras med privata intressen.

Sverige år 2025

Sverige har gott om naturresurser och råvarutillgångar. Dessa finns över stora delar av landet. Uttagen av naturresurserna sker både mer kontinuerligt, som vattenkraft, och återkommande, som skogsavverkning, eller under en kort period tills dess att råvaran tagit slut eller det inte längre är ekonomiskt att ta ut mer, som gruvbrytning.

Återanvändning av resurser som värdefulla metaller ökar snabbt och utgör nu en stor del av råvarubasen.

Gruvbrytning inte alltid bästa lösningen

Flera gruvsamhällen har åter börjat blomstra de senaste femton åren. Gruvbrytningen är på många håll en näring som för med sig stora behov av samhällsplanering och infrastruktur. Det snabbt ökande behovet av metaller och råvaror i världen leder till ett ökat tryck på områden som har gott om mineraltillgångar. I flera av dessa områden finns andra tillgångar som kan användas mer långsiktigt. I sådana områden är man mer restriktiv med brytningstillstånd.

Vinnande samordning

Regionerna och kommunerna strävar efter att samordna gruvbrytningens behov av service och infrastruktur med andra intressens anspråk och på så sätt planera och satsa resurser för att täcka de långsiktiga behoven. Det har resulterat i att öst-västliga järnvägsstråk har förstärkts eller börjat byggas ut mellan de större norska och nordliga svenska hamnstäderna. Upprustningen och nybyggandet samfinansieras av staten och gruvbolagen.

I flera fall där ny- och återetablerade gruvor ligger i närheten av redan befintliga samhällen lokaliseras ny bebyggelse och infrastruktur i första hand hit. När gruvbrytning har en kort livslängd är det en dålig investering att bygga upp nya samhällen som är helt beroende av den. Därför styrs utvecklingen till de redan livskraftiga orterna i regionen.

Fördelen med att ha fokuserat den huvudsakliga utvecklingen till några orter och stråk, är att samlokalisering mellan gruvor och vindkraftsparker, utbyggd el-, IT- och transportinfrastruktur kommer fler till nytta, även efter det att gruvan inte längre är lönsam.

Hållbara satsningar

Gruvbolagen sörjer själva för tillfartsvägar och omlastningsplatser som ansluter till järnvägsstråken. En del av vinsten från gruvbrytningen tillfaller nu också lokalsamhället och regionen. Samlokaliseringen nära etablerade turistorter ger många fördelar. Vid etableringen av gruvorna är man extra noga med att se till att malmbrytning och transporter minimerar störningarna på andra värden och minimerar påverkan på den mer långsiktiga besöksnäringen. Samma hänsyn tas till rennäringen och andra långsiktiga intressen i det område som påverkas av gruvan med tillhörande anläggningar.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Staten har fokuserat nödvändiga infrastruktursatsningar till några strategiska järnvägsstråk i Norrland som ger tillgång till viktiga hamnar och flygplatser samt gynnar den växande besöksnäringen vid sidan om gruvorna. Nödvändiga satsningar på infrastruktur för IT och energidistribution görs i samband spårutbyggnaden.

  • Större vindkraftparker och gruvor samlokaliseras så att miljöpåverkan på och i det omgivande landskapet blir så liten som möjligt.

  • Regionen har utnyttjat det tillfälliga ekonomiska uppsvinget till att stärka attraktiviteten i de orter som har möjlighet till en långsiktigt livskraftig utveckling. En förutsättning för exploatering av den mycket värdefulla mineralen är att regionen nu får del av vinsten från gruvdriften. Vinsten används till att utveckla ett hållbart samhälle som har fler branscher än gruvindustrin att luta sig mot.

  • Kommunerna och myndigheterna har vid avvägningen mellan olika intressen säkerställt att friluftsliv och en hållbar besöksnäring kan fortgå i attraktiva områden.

Analys år 2012

Sverige har gott om naturresurser och råvaror. Dessa tillgångar är spridda över landet. Uttagen av råvaror sker både mer kontinuerligt i livscykler såsom jordbruksskördar och skogsråvaror och mer tillfälligt, till exempel utvinning av mineraler. Under början av 2000-talet utvecklades mineralutvinningen i takt med att den globala efterfrågan ökade. Priserna på malm och mineral har nu, hösten 2012, efter en lång uppgång börjat sjunka liksom efterfrågan. Detta kan vara en tillfällig nedgång eller ett tecken på mer stabila priser. Den långsiktiga utvecklingen av världsekonomin visar dock på ett ökat behov av råvaror. Detta samtidigt som ett mer resurseffektivt nyttjande av råvarorna samt mer resurssnåla produkter har en dämpande effekt på utvinningstakten av råvaror. Sannolikt kommer också återanvändning av värdefulla mineral, så kallad urban mining bli en viktig källa till dessa mineral.

Med utvinningen följer behov av kringservice och infrastruktur för att föra ut råvaran, få fram service och personal. Mineraltillgångarna ligger dock inte alltid där dessa strukturer och serviceanläggningar redan finns på plats.

Gruvsamhällen har uppkommit genom specialisering kring en råvara. Investeringar i gruvor görs utifrån vinstkalkyler som inte behöver vara långsiktiga och inte baserade på om orten/området kan utvecklas långsiktigt. Nya näringar inom råvaruutvinning kan inledningsvis innebära befolkningstillväxt och investeringar i bebyggelse och infrastruktur på lokal nivå. När fyndigheten tar slut blir andra inkomstkällor nödvändiga för orten. Det är därför viktigt att samhället planerar för hur kortsiktiga verksamheter kan införlivas i långsiktiga strukturer och identifierar vilka strukturer som är långsiktigt hållbara för att det finns flera olika verksamheter att bygga samhället på.

En Sverigekarta som visar pågående malmbrytning och koncessioner i Sverige år 2009. De finns främst i Norrbottens och Västerbottens län.

Pågående malmbrytning och koncessioner i Sverige år 2009 Källa: Bergverksstatistik 2010 SGU

Efter ruschen

En kortsiktig exploatering av en råvara kan motverka möjligheterna till långsiktig livskraft för ett område. Negativa miljöeffekter av utvinningen kan innebära att andra möjliga mer långsiktiga utvecklingsområden i regionen förstörs. I Sverige är besöksnäringen en bransch under stark utveckling och dess betydelse för en orts långsiktiga överlevnad och utvecklingsmöjligheter kommer att bli allt viktigare.

Trenden med ökad gruvbrytning kräver betydande investeringar i infrastruktur och service av olika slag. Många av de nu uppväckta gruvsamhällena, särskilt i Norrland, står inför utmaningen att möta global konkurrens och tillgodose behovet av innovation. Detta samtidigt som kommuner i regionen ser minskade möjligheter att bygga ett ekonomiskt och demografiskt hållbart samhälle på enbart mineralutvinning.

Utmaningen för planeringen och investeringarna är att bemöta kortsiktigheten genom att planera för en hållbar fortsättning och dra största möjliga nytta av de satsningar som sker. Gruvortens långsiktiga överlevnad hänger på möjligheten till diversifiering av arbetstillfällen, exempelvis besöksnäring eller kompletterande service och tjänster samt annan industri.

Motstridiga mål finns vad gäller regional konkurrenskraft och sysselsättning kontra mål för hushållning med naturresurser, giftfri miljö, långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, hållbar planering och infrastruktur. Här bör det ske en långsiktig nationell planering för att få till hållbara lösningar.

Nationella mål

Regionalpolitiken: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Politiken bygger på individers egen handlingskraft och ökat lokalt och regionalt infly-tande över och ansvar för statliga tillväxtresurser. Målet för politiken anses bäst nås genom en väl fungerande dialog och samordning, dels mellan politiska områden på nationell nivå, dels mellan insatser på lokal, regional och nationell nivå.

Miljöpolitikens resursperspektiv:

  • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen
  • En god hushållning sker med naturresurserna.

Miljökvalitetsmål

God bebyggd miljö: Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.

Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Ett rikt växt och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Transportpolitiken:

  • Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
  • Funktionsmål - Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Bostadsmarknadspolitiken:

  • Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
  • Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas.

De nationella målen för Energidistribution:

  • Övergripande nationellt mål: Den svenska energipolitiken ska bygga på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Referenser

Visa

Harnesk, Nils (2012-07-17). Efterlyses: gruvdrift med ansvar. En humanist i arbetslivet. (Elektronisk) Blogg.

Johansson, Anton & Lilljegren, Josef (2011). Gruvnaringens förutsättningar i norra Sverige. Utredning om hallbara samhallen, mineralpolitik och innovation. (Elektronisk) Umeå universitet. Examensarbete.

Rydman, Annika (2012-06-21). Snart kan byggen styras på distans. På väg. (Elektronisk).

SGU, Sveriges geologiska undersökning (2011). Bergverksstatistik 2010. (Periodiska Publikationer 2011:2). (Elektronisk) SGU.

SGU, Sveriges geologiska undersökning (2011). En kraftfull svensk mineralstrategi – inrikt-ning, innehåll, uppläggning av arbeten. (Elektronisk) SGU.

Sunna, Anna (2011-12-29). Får del av vinsterna vid gruvbrytning. Sveriges Radio. (Elektronisk) SR.

SvD Opinion (2012-07-23), Framtiden är ljus i norr. Svenska Dagbladet. (Elektronisk).

Ekonomi

Fortsätt läs

Gynna besöksnäringen