En bild som illustrerar framtida viktiga tillväxtfaktorer för Sveriges ekonomi. Bilden visar högskolor, besöksnäring med dala häst och majstång samt gruva.

Högre utbildning är motor för regional tillväxt

Genom större inflyttning, yngre befolkning, större branschbredd och högre utbildningsnivå är Sveriges universitets- och högskoleorter viktiga regionala tillväxtmotorer och noder för arbetsmarknad och infrastruktur. Samverkan mellan högskolorna och det regionala näringslivet har ökat. Möjligheterna att studera och fortbilda sig nära sin bostadsort och på distans har ökat.

Sverige år 2025

De regionala högskolorna och universiteten har fortsatt en nyckelroll i den regionala utvecklingen. Samspelet mellan högskola och det regionala näringslivet är mycket aktivt. Därför är det lätt att hitta välutbildad arbetskraft i närområdet och utbudet av kvalificerade arbeten ökar. Kommunerna är mindre sårbara och lockar fler invånare eftersom de nu har större möjlighet att matcha arbete med kompetens. Omlandet kring högskoleorterna har vidgats och fler kommuner har större branschbredd.

Regionens kommuner samverkar för att öka såväl orternas som regionens attraktivitet för att locka nya invånare. Man satsar på ett varierat utbud av bostäder och utbyggd service. Verksamheter planeras så att service och arbetsplatser lätt kan nås kollektivt av så många av regionens invånare som möjligt. Genom det varierade utbudet av arbetstillfällen och möjligheter att studera vidare i närregionen kortas resorna för de flesta. Högskolan påverkar högskoleortens stadsmiljö genom att studenterna bidrar till en mer livaktig stadskärna med fler människor i rörelse.

De allmänna kommunikationerna inom varje region förbättras successivt. De snabba IT-kommunikationerna täcker hela landet, vilket gör det möjligt att arbeta och studera hemma i ökad utsträckning.

Spets och bredd regionalt

Högskolorna nischar sina utbildningar och sin forskning i allt högre grad för att möta det regionala näringslivets behov. För att optimera utbildningarna är det också vanligt att universitet och högskolor genomför utbildningar i samverkan där både distansundervisning och undervisning på de olika högskolorna ingår. Sveriges forsknings- och utbildningsstatus klättrar i världsrankingen inom många områden.

De regionala högskolorna är viktiga både för näringslivet och för att ge utbildning till personer som redan har bildat familj och rotat sig i regionen. Distansutbildningarna ökar i omfattning och kompletterar stationära kurser. Därigenom ges många möjlighet att delta i högre utbildning oavsett var man bor. Studieformen passar dock inte alla som vill studera och inte heller alla typer av utbildningar.

För att nå visionen ser Boverket att:

  • Livskraftiga högskoleorter har möjliggjort en bredare kompetenstillgång ute i landet. Högskoleorterna har blivit lokala kärnor för utvecklingen i de större regionerna. Omlandet kring högskoleorterna har vidgats och fler kommuner har större branschbredd.
  • Orterna kring de regionala högskolekärnorna samverkar i planeringen för att öka sin attraktivitet och locka välutbildad arbetskraft.
  • Regionala infrastruktursatsningar bidrar till bättre tillgänglighet i regionen.
  • Samverkan mellan olika universitet och högskolor ökar både inom Sverige och internationellt.

Analys år 2012

Vid de regionala seminarierna som Boverket höll runt om i landet under våren 2012 framkom att den vanligaste regionala frågan efter infrastruktur var matchningen på arbetsmarkanden. Många mindre orter utanför storstadsregionerna och i synnerhet de före detta bruksorterna har problem med en låg utbildningsnivå på den egna orten, samtidigt som man i många fall har arbetstillfällen för en högutbildad arbetskraft. Den utbildade arbetskraften efterfrågar dock ett större service- och kulturutbud, liksom en större bredd i arbetsmarknaden för att kunna och vilja bosätta sig med hela familjen på orten.

Tillgången till högskola eller universitet påverkar utvecklingen av orten och den omgivande regionen positivt. Det finns tydliga samband mellan universitets/högskoleorter, utbildningsnivå, branschbredd och inflyttning samt ålders- och hälsoaspekter. Universitets- och storstäderna har en hög andel högutbildade. Dessa regioner har också en hög etableringsfrekvens och i dem arbetar man mer med kunskapsintensiv produktion.

En karta som visar utbildningsnivå kopplad till branschbredd.  Kommuner i storstadsregionerna samt universitetsstäderna har högutbildad befolkning.

Utbildningsnivå kopplad till branschbredd.

Antalet ungdomar i högskoleåldern minskar till år 2025. Därför blir nischade utbildningar allt viktigare för de olika högskolorna, samtidigt som det totala antalet studieplatser sannolikt minskar. Fortbildningskurser kan också bli vanligare framöver.

Behålla värden - förnya funktioner

De mindre orterna måste både öka sin egen attraktivitet och koppla ihop sig tydligare med närliggande högskoleorter. Det gäller såväl tillgänglighet till som utbyte med högskoleorterna. Då kan näringslivet skapa lokala kunskapskluster, vilket är nödvändigt om Sverige ska kunna bli en stark kunskapsintensiv stat med hög kompetens inom tjänstesektorn.

Att utveckla attraktiva regionala omland till Sveriges högskole- och universitetsorter för att bättre matcha behoven av arbeten och arbetskraft kräver en medveten satsning på att behålla specifika värden hos området/orten. Samtidigt behöver orten kompletteras med saknade funktioner för att möjliggöra ett fungerande vardagsliv och en god livsmiljö. När man väljer bostad och bostadsort gör man det utifrån sin aktuella livssituation. Viktiga funktioner som man vill ha nära bostaden är närheten till skola och förskola, vård och omsorg. Att man känner sig trygg i sitt bostadsområde har också betydelse.

Omvärlden måste kunna nås såväl virtuellt som fysiskt. Satsningarna måste omfatta infrastruktur och pendlingsmöjligheter, den byggda miljön, bostäder, kulturlivet samt offentlig- och kommersiell service.

Samverkan för tillväxt

De regionala högskolorna är, och har sedan de etablerades varit, en viktig tillväxtmotor för hela regionen och för att höja utbildningsnivån i densamma. Nya verksamheter har etablerats i anslutning till högskolorna och näringslivet har breddats. I samtliga regionala högskoleorter ökar befolkningen, även om takten inte alltid är så hög. De regionala högskolorna är viktiga för måluppfyllelsen av såväl det nationella målet om regional tillväxt som det om näringslivsutveckling.

Kopplingen mellan näringsliv, universitet och stat är också viktig. Den kunskap som produceras i universitet och forskningsinstitut kommer inte per automatik till nytta i samhället. De länder och regioner som har välutvecklade och snabba system för att överföra nya rön i nya produkter och ny teknik, har goda förutsättningar att få en god ekonomisk utväxling på sina investeringar i forskning.

Nationella mål

Näringspolitiken - att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb

Regional tillväxt - Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.

Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Funktionsmål för transportpolitiken

  • Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.
  • Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.
  • Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder

Miljökvalitetsmål

God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Referenser

Visa

Boverket (2011). Planering, byggande och boende – Boverkets lägesrapport april 2011. (Elektronisk) Boverket.

Högskolor under hot. Dagens Samhälle (nr 30 2012 s.17). (Elektronisk).

Högskoleverket (2011). Universitet och högskolor. (Elektronisk) Högskoleverket.

Myndigheten för kulturanalys (2012). Statistik. (Elektronisk) Myndigheten för kulturanalys.

SCB, Statistisk centralbyrån (2012). Befolknings utbildning 2011: Storstäderna drar till sig högutbildade. (Elektronisk) SCB.

SFS 1993:100. Högskoleförordning. (Bilaga 1: Förteckning över universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning). (Elektronisk) Regeringskansliet.

BTillväxtverket (2010). Tillväxtfakta: Så växer Sverige och dess regioner. (Elektronisk) Tillväxtverket. .

Tillväxtanalys (2012). Nystartade företag. Statistik: Nystartade företag. (uttagsdatum 2012-03-23). (Elektronisk) Tillväxtanalys.

Westin, Lars (2011). SVERIGE 2050 – en essä om hållbar utveckling och rumsliga strukturer. (Elektronisk) CERUM Umeå universitet.