En bild som illustrerar framtida viktiga tillväxtfaktorer för Sveriges ekonomi. Bilden visar högskolor, besöksnäring med dala häst och majstång samt gruva.

Gynna besöksnäringen

Besöksnäringen ökar och allt fler använder delar av semestern och sin fritid till att utforska sin närmiljö. Ett generellt ökat välstånd i världen har gett fler möjligheter till resor och mer fritid. Människor från när och fjärran besöker Sveriges alla hörn. Besöksnäringen har blivit en av Sveriges viktigaste näringar och vi har gjort oss kända för att värna våra natur- och kulturmiljöer.

Sverige år 2025

Sverige har ökat sina intäkter från besöksnäringen så mycket att den nu är en av landets viktigaste näringsgrenar. Både de kortare besöken från lokalbefolkningen och mer långväga besökare blir allt fler. Flera orter som tidigare var inne i en nedåtgående spiral har nu blomstrat upp igen med flera turistföretag inom natur-, friluftslivs- och kultursektorn. I flera fall prioriterar kommunerna markanvändning för besöksnäring i sin översiktliga planering och kommuner och regioner samarbetar för att utveckla besöksmål, transporter och upplevelser.

Hållbar besöksnäring

Besöksnäringen utvecklas hållbart, med minskad bilturism som ett mål och hänsynsfull turism som ett annat. Många av de kortväga besöken sker med cykel längs utpekade leder, men även om besökaren åker längre går det att ta med cykeln på tåget och låta cykelturen börja från avstigningsstationen.

Som turist är det nu möjligt att göra hela resan miljöanpassad från ankomstpunkten på en station, i en hamn eller på en flygplats och vidare till besöksmålet. Väl på plats blir besökaren väl omhändertagen med boende och aktiviteter som har en tydlig miljö- och hälsoprofil, där stor hänsyn tas till den lokala kulturen och den omgivande naturmiljön. Genom hänsyn och samarbete mellan olika aktörer utvecklas besöksnäringen på naturens och kulturmiljöns villkor. Allemansrätten ger möjligheter att vistas i naturen, men också skyldigheten att visa hänsyn och inte skada.

Besöksmålens säsong har förlängts genom anpassade verksamheter kopplade till alla årstider och till möjligheten för rekreation och rehabilitering.

I takt med att järnvägar byggs ut och persontrafiken på dessa förbättras, trafikeras allt fler turistorter med tåg. Kollektivtrafiken når nu också ett stort antal av regionernas lokala besöksmål. Andelen semesterresor med kollektivtrafik till de större resmålen har mångdubblats.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Staten, regionerna och kommunerna satsar på kollektivtrafik till stora besöksmål. I flera fall ligger större turistområden geografiskt samlokaliserade med strategiska stråk för gods och råvarutransporter. Stråken byggs ut kontinuerligt.

  • Besöksnäringen har hög prioritet i de regionala utvecklingsprogrammen och kommunerna har identifierat områden för turism i sina översiktsplaner. Det har blivit en framgångsfaktor att ta hänsyn till besöksnäringen redan i den kommunala och regionala planeringen.

  • Många orter som tidigare hade en allt för liten branschbredd, har nu fler ben att stå på genom att besöksnäringen har gett nya utvecklingsmöjligheter. Turism har fått särskilt stor betydelse för glesbygd med stora natur- och kulturvärden.

  • Några stora och kända besöksorter har omfattande internationell marknadsföring och används också som draghjälp för mindre turistföretag och närliggande besöksmål.

Analys år 2012

Besöksnäringen är en av de viktigaste framtida näringarna för Sverige och har stor utvecklingspotential. Redan i dag står besöksnäringen för större exportvärde än järn och stålindustrin och nästan lika mycket som järn, stål och träexporten tillsammans. Besöksnäringen är en växande näringsgren som kan gynna hela landet. Utvecklingen ligger väl i linje med målen för regional tillväxt eftersom stärkt besöksnäring bidrar till utvecklingskraft i alla delar av landet.

Natur och kultur - vår styrka

För att en långsiktig satsning på turism ska bli hållbar krävs det att stor hänsyn tas till de värden som är själva grunden för attraktiviteten och att kompletteringar som till exempel övernattningsmöjligheter, matställen och vandringleder utformas varsamt. Om besöken i natur och kulturmiljöer görs utan hänsyn och med för stort tryck kan konflikter uppstå gentemot flera av miljökvalitetsmålen. Det handlar exempelvis om ett rikt växt- och djurliv, levande kust och skärgård samt storslagen fjällmiljö. Konflikter kan också uppstå med andra markintressen som energiproduktion, mineralutvinning och skogsbruk. I första hand bör man här försöka att kompromissa om utrymmet och vidta nödvändiga åtgärder för att minimera miljöpåverkan från de olika näringarna.

Besöksnäringen har särskilt stor betydelse för lands- och glesbygd med stora natur- och kulturvärden och kan där bidra med underlag för ett bredare näringsliv och offentlig service. Det är viktigt att besöksnäringen utvecklas med fokus på hållbarhetsfrågorna.

Hållbara resor

En fördubbling av besöksnäringen är en viktig kraft för att utveckla hållbara transportsystem till de större turistcentra som pekats ut som viktiga och dit det största besökstrycket kanaliseras. I nuläget är turistande i stor utsträckning förknippat med flyg och bil. För att nå bland annat klimatmålen behöver man mer kollektivtrafik. Ett väl utbyggt kollektivtrafiknät som binder samman turistregionerna med startpunkterna ökar tillgängligheten för besökare och boende.

Sedan 1991 har antalet utländska övernattningar ökat med 120 procent. Sverige har haft en lika bra eller bättre utveckling än övriga Europa och världen. Den europeiska turismen beräknas öka med 3,3 procent årligen fram till år 2030. De största inkomsterna för besöksnäringen kommer dock från den lokala eller regionala besökarens kortare utflykter.

Nationella mål

Regional tillväxt

Regional tillväxt Övergripande mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Politiken bygger på individers egen handlingskraft och ökat lokalt och regionalt inflytande över och ansvar för statliga tillväxtresurser. En god tillgång till kommersiell och offentlig service för medborgare och näringsliv i alla delar av landet.

Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Ett rikt växt och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Hav i balans samt levande kust och skärgård Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringen ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte riskeras.

Referenser

Visa

BTH, Blekinge Tekniska Högskola (2011). Verktygslåda för hållbar turism och fysisk planering. (Elektronisk) BTH.

ETFI, European Tourism Futures Institute (2012). Tourism towards 2030: 3,3% yearly growth. (Elektronisk) ETFI.

Naturvårdsverket (2012). Förslag till mål för friluftslivspolitiken. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket (2012). Naturturism. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket (2012). Förslag till mål för friluftslivspolitiken. (Rapport 6476). (Elektronisk) Naturvårds-verket.

Tillväxtverket (2012). Fem platser utvecklas till hållbara turistmål. (Elektronisk) Tillväxtverket.

Tillväxtverket, (2011), Fakta om svensk turism 2010

Västsvenska turistrådet, Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2010, Besöksnäring i fysisk planering – en vägledning