En tecknad bild som beskriver megatrenderna – klimat, globalisering, urbanisering och en digitaliserad värld. På bilden finns en jordglob, hus, moln, kommunikations mast och satellit.

Ett ändrat klimat

Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt med en uppskattad ökning av jordens medeltemperatur med upp till 6 grader under 2000-talet. Som en effekt av klimatförändringen minskar istäckets varaktighet på Östersjön och i Västerhavet. Vattennivåerna i Östersjön förändras och nederbörden i Västsverige tilltar med ökande risk för erosion längs vattendrag, sjöar och kuster, skred och ras samt översvämningar som kan medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut.

Förutsättningar för Sverige 2025

I ett hållbart Sverige är klimatgasutsläppen minimerade. Den fysiska samhällsplaneringen har bidragit starkt till detta, framförallt genom åtgärder för att minska vägtransporterna med bil och lastbil. Klimatfrågan, som gäller både utsläppsminimering och anpassning till ett ändrat klimat, beaktas alltid vid samhällsplanering och utveckling.

Även om Sverige inte ligger i de områden där effekterna av ett ändrat klimat blir som störst, kommer vi att drabbas av ett förändrat klimat med bland annat ändrad nederbörd (mängder och mönster) och högre medeltemperatur med kortare vintrar. Klimatförändringarna påverkar i princip alla sektorer. För Sveriges del finns det både positiva och negativa följder av ett ändrat klimat.

Vi får minskade uppvärmningskostnader för bostäder och ökad vind- och vattenkraft Jordbrukets produktivitet kan öka, samtidigt som det finns risk för att bland annat sjukdomar och skadedjur ökar. Hetare somrar i Medelhavsregionen gör att en ökad besöksnäring kan förväntas i Sverige. Västerhavets och Östersjöns betydelse som turistmål kan öka, under förutsättning att problemen med övergödning och algblomning inte blir värre.

Samtidigt får vi stora negativa hälsoeffekter, översvämningar, kusterosion, oönskade effekter av stormar, ökade kostnader för underhåll av och ett ökat kylbehov i våra byggnader. Genom ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för problem med fukt och mögel. Höjda temperaturer innebär att fjällvärden krymper när trädgränsen i fjällen flyttas högre upp. De sydliga delarna av de svenska fjällen kommer att påverkas av osäker snötillgång.

Klimatanpassningsåtgärder är därför viktiga, där den första åtgärden är att kartlägga vilka åtgärder som behöver genomföras och var. Ekonomiskt är det tydligt att det i de allra flesta fall är billigare att göra förebyggande insatser än att vänta tills skadan uppkommit.

Analys år 2012

Förändringar i klimatet med temperaturhöjning till följd av utsläpp av klimatgaser är ett faktum. För att begränsa effekterna beslutade parterna i Klimatkonventionen år 2010 att temperaturökningen ska begränsas till + 2 °C över förindustriell nivå. För att sannolikt nå målet anser klimatforskningen att de globala utsläppen behöver vända före år 2020 och halveras till år 2050 jämfört med nivån år 1990. Hittills har utsläppen ökat och de var år 2010 knappt 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen måste minska till ungefär 44 miljarder ton koldioxidekvivalenter år 2020. De senaste prognoserna från 2012 visar att vi snarare är på väg mot en temperaturhöjning på + 4 °C istället för de beslutade + 2 °C De senaste hundra åren har den globala årsmedeltemperaturen stigit med 0,7-0,8 °C. Huvuddelen av uppvärmningen har skett sedan 1950. Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt. FN:s klimatpanel uppskattar att jordens medeltemperatur kan öka med 1,1 - 6,4 grader under 2000-talet.

Dramatiska effekter

Östersjöregionen står generellt inför ett varmare och blötare klimat, men både perioder med extremt fuktigt väder och perioder med extremt torrt väder väntas. Årstiderna påverkas med längre och varmare höstar och kortare snösäsong på vintern.

En karta som beskriver förändring i årsmedelstemperaturen för perioden 2071-2100 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Förändring i årsmedeltemperaturen för perioden 2071-2100 jämfört med normalperioden 1961-1990, (källa: Kjellström et al. 2011 i Länsstyrelserna, 2012, Klimatanpassning i fysisk planering)

I Sverige räknar dagens klimatmodeller med en höjning av årsmedeltemperaturen med 3-5 grader fram till år 2080, med den största ökningen under vintermånaderna och i de östra delarna av landet. Som en effekt av klimatförändringen minskar istäckets varaktighet på Östersjön och i Västerhavet och Östersjöns yttemperatur stiger.

Havsnivån längs Västkusten uppskattas att öka med 65-80 cm fram till år 2100, medan Östersjöns vattennivå varierar i scenarierna. I södra Sverige förväntas havsnivån vara oförändrad eller stiga med upp till ungefär 80 cm. Längre norrut motverkas havsytans höjning av landhöjningen. Uppskattningarna längs Mellansveriges kuster varierar från en sänkning med 50 cm till en höjning med upp till 50 cm. I norra Sverige bedöms havsnivån komma att sänkas med 0 - 90 cm tack vare den stora landhöjningen.

Ökad nederbörd ett hot

Årsnederbörden beräknas öka med 10-40 procent, med störst ökning under vintern. Samtidigt kommer sommarnederbörden i södra Sverige att minska. En allt större del av nederbörden antas falla som regn. Snöperiodens längd tros minska i hela landet. Lokala häftiga regn och skyfall kommer att öka i intensitet över hela landet.

En karta som beskriver förändring i årsmedelstemperaturen för perioden 2071-2100 jämfört med normalperioden 1961-1990.

Förändring av årsmedelnederbörden för perioden 2071-2100 jämfört med normalperioden 1961-1990 procentuell ökning. (källa: Kjellström et al. 2011 i Länsstyrelserna, 2012, Klimatanpassning i fysisk planering)

Förändrad nederbörd leder till ökad risk för översvämningar, ökad erosion och ökad fara för ras och skred, men också mer torka. Ökad risk för ras och skred finns främst i landets västra och sydvästra delar samt områden längst östkusten. Områden som kommer att få ökade vattenflöden och därmed ökad erosion finns i landets västra delar samt områden i mellersta och norra Sverige.

En Sverigekarta som beskriver områden med risk för skred och ras i områden med jordlager med lera och silt.

Områden med risk för skred och ras i områden med jordlager med lera och silt Källa: Sveriges Geotekniska Institut Fallsvik et al. (2007) Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat

Höjda havsvattennivåer bidrar till ökade översvämningsrisker. Framförallt strandnära bebyggelse, ledningsnät, vägar och järnvägar drabbas. Annan infrastruktur som dammar, liksom industri och jordbruk är också utsatt.

Generellt sett kan sägas att både befolkningsutvecklingen och den regionala utvecklingen påverkar hur stora konsekvenserna blir av ökad frekvens av översvämning, stormar, erosion, ras och skred. En ökad befolkning innebär att behovet av både bebyggelse och infrastruktur kommer öka, vilket medför att det finns större värden som kan skadas.

Konsekvenserna av väderrelaterade händelser i storstadsregionerna kommer att bli större om koncentrationen av befolkningen till dessa områden ökar. Det är därför helt avgörande att den fysiska planeringen och utvecklingen av dessa områden görs med hänsyn till kommande förändringar i klimatet.

Dricksvatten utsatt

Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner för stora nederbördsmängder ens under nuvarande förhållanden. Vid större nederbördsmängder än vad som är vanligt idag, blir sårbarheten i systemen ännu större. Översvämningar kan medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut genom förorening av vattentäkter eller genom ledningsbrott.

Med fler skyfall ökar riskerna för föroreningar i våra vattentäkter, både från urlakning av miljöfarliga ämnen från industriområden, deponier och andra förorenade områden och genom att avloppsreningsverk tvingas brädda orenat avloppsvatten oftare. Också torrare somrar och ändringar i havsnivån påverkar tillgången och kvaliteten på dricksvattnet.

Höjda havsvattennivåer kan leda till att saltvatten tränger in i färskvattenreservoarer, varvid färskvattnet (sötvattnet) förstörs.

Företag påverkas också

En internationell studie av de 500 största företagen visar att dessa blir alltmer medvetna om klimatförändringarnas möjliga effekt på deras verksamhet och produktion. Undersökningen visar att 37 procent av företagen ser fysiska risker till följd av ett förändrat klimat som en verklig risk, detta jämfört med 10 procent år 2010. 81 procent kan relatera klimatrisker direkt till sin verksamhet och 78 procent av företagen säger att de numera inkluderar risker relaterade till klimatförändringen i sin affärsstrategi.

Referenser

Visa

Bernes, Claes (2007) En ännu varmare värld. (Serie: Monitor 20). Stockholm: Naturvårdsverket. ISBN 978-91-620-1261-8

Carbon Disclosure Project (2012) Business resilience in an uncertain, resource –constrained world. (CDP Global 500 Climate Change Report 2012). (Elektronisk) CDP.

Fallsvik et al. (2007) Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat Klimatförändringens inverkan i Sverige, Sveriges geotekniska institut Varia 571,

Länsstyrelserna (2012). Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från länsstyrelserna. (Elektronisk) Länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Skåne län (2011). Klimatanpassningsatlas för Skåne. (Rapport 2011:23). (Elektronisk) Länsstyrelsen i Skåne län.

Johansson, Ulf & Olsson, Jörgen (2012). Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050 - en översiktlig omvärldsanalys med fokus på effekter inom områdena ”Ekonomi” samt ”Natur och miljö” på uppdrag av Boverket. (Elektronisk) Boverket.

Klimat och sårbarhetsutredningen (2007). Översiktlig sårbarhetsanalys för översvämning, skred, ras och erosion i bebyggd miljö i ett framtida klimat. (Elektronisk) Klimat- och sårbarhetsutrednigen.

Ljungberg, Christer, Sundberg, Rasmus & Wendle, Björn (2012). Trender med påverkan på samhällsplaneringen – Omvärldsanalys med fokus på transport, infrastruktur och bebyggelse. (Elektronisk) Boverket.

Naturvårdsverket (2012). Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. (Rapport 6487). (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Onder, Harun (2012). Trade and Climate Change: An Analytical Review of Key Issues. Economic Premise (Aug 2012 Nr. 86). (Elektronisk) The World Bank.

Persson G. et al (2011). Klimatanalys för Västra Götalands län. (Rapport Nr 2011-45). (Elektronisk) SMHI.

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2012). Klimat i förändring.(Elektronisk) SMHI.

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2012). Minskad tillgång på vatten under framtidens somrar. (Elektronisk) SMHI.

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2012). Klimatanpassning presenteras i Almedalen. (Elektronisk) SMHI.

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2012). Energiförsörjning. (Elektronisk) SMHI.

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2012). Havsnivå. (Elektronisk) SMHI.

SOU 2007:60 (2007). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. (Elektronisk) Regeringskansliet.

Tyréns (2012). Omvärldsanalys demografi och bebyggelse. (Elektronisk) Boverket.

Världsbanken (2012) Turn Down the Heat: Why a 4°C Warmer World Must Be Avoided.

Megatrender

Fortsätt läs

En globaliserad värld