En tecknad bild som beskriver megatrenderna – klimat, globalisering, urbanisering och en digitaliserad värld. På bilden finns en jordglob, hus, moln, kommunikations mast och satellit.

En urbaniserad värld

År 2025 bor drygt 10 miljoner människor i Sverige och de flesta bor i våra tre storstadsregioner. Fram mot år 2050 har inflyttningen till storstadsområdena lett till att innerstaden har blivit tätare, men också till att storstadsområdena nu innehåller flera städer med egna kärnor.

Förutsättningar för Sverige 2025

Allt fler bor i de växande storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt. Den omgivande landsbygden är tämligen tätbefolkad särskilt i de delar som ligger nära en knutpunkt eller station. Glesbygden och mindre orter utanför pendlingsstråken har länge haft negativ befolkningsutveckling. Urbaniseringen medför att denna utveckling fortsätter.

Sveriges befolkning lever längre, fler barn föds och invandringen är fortsatt hög. Ålders- och könsfördelningen varierar över landet. Många av dem som är yrkesverksamma bor i storstadsregionerna medan andelen äldre är högre på glesbygden. Glesbygden förlorar dessutom många unga vuxna, då den åldersgruppen flyttar till storstadsregioner eller universitetsorter. Det är framförallt unga kvinnor som flyttar.

Generellt vill unga ofta bo i storstadsregionerna och ta del av dess stora utbud av såväl arbete, som mångfald och kultur. I samband med att man bildar familj är det andra värden som styr var och hur man vill bo. Då är närheten till exempelvis skola, omsorg, grönområden och kommunikation i kombination med arbetstillfällen viktigt. Det finns också en trend att man stannar kvar i storstadens innerstad även när man har fått barn.

De som når pensionsåldern är allt friskare och lever längre och många fortsätter att arbeta längre än idag. Att ha flexibilitet och valmöjligheter i boendet eller till flera boenden med deras olika möjligheter är tilltalande för denna grupp. Många vill kombinera det urbana livet med möjligheten att röra sig och bo såväl i storstaden som i fritidshuset på landet eller utomlands.

Analys år 2012

Urbaniseringen fortsätter

Under de senaste 40 åren har förortskommunerna haft den största befolkningstillväxten med 70 procent, samtidigt som befolkningen i glesbygdskommunerna har minskat med 20 procent. Befolkningen i storstäderna och de större städerna ökade med elva respektive 20 procent. Trycket på förorterna har lett till ökat bostadsbyggande och en utbredning av nya bostäder i städernas omland. På senare år har diskussionen om förtätning i stället för utbredning blivit allt mer aktuell för att minska belastningen på mer omland och att i stället effektivisera redan ianspråktagen mark och befintlig infrastruktur.

Färre vill bo i glesbygdskommuner

Statistiska centralbyråns regionala prognoser visar att befolkningen i glesbygdskommuner kommer att minska sakta men säkert. Befolkningsökningen har inte fördelat sig jämnt över landet tidigare år och den bilden förväntas inte förändras framöver.

Ett linjediagram som visar befolkningsutveckling för olika kommuntyper åren 1970 – 2011 och förväntad utveckling 2012-2040.

Befolkningsutveckling för olika kommuntyper åren 1970 2011 och förväntad utveckling 2012 2041. Folkmängden den 31 december 2011 har fått indexvärdet 100 för varje kommuntyp. Värdet 57 för förortskommunerna 1970 innebär att de det året hade en folkmängd som var 57 procent av den år 2011. Glesbygdskommunerna som 1970 hade indexvärdet 127 hade en befolkning som var 27 procent större det året än 2011. Källa: SCB, Allt färre bor i glesbygd.

Åldersfördelningen på invånarna skiljer sig åt i kommunerna

I storstäderna har befolkningen i åldern 20 till 64 år ökat sedan 1990-talet och de flesta som bor i storstäderna idag hör till denna åldersgrupp. Däremot har storstäderna både lägre andel barn och ungdomar, även om andelen barn och ungdomar ökat något sedan 1980-talet, och äldre än övriga kommuner. Högst andel barn och ungdomar finner vi i förortskommunerna. Gruppen äldre är den som har ökat mest sedan 1970-talet. Äldre har ökat framförallt i förorts- och i glesbygdskommunerna.

Fyra cirkeldiagram som visar befolkningsstrukturen år 2009 i olika kommunsgrupper.

Befolkningsstrukturen år 2009 i olika kommungrupper Källa: SCB, Unga bor i stan – äldre i glesbygd.

Det är framförallt unga vuxna som flyttar

Under 2011 flyttade cirka tolv procent av befolkningen och ungefär 100 000 flyttade fler än en gång under året. Det vanligaste är att flytten sker inom den egna kommunen. Var tredje flytt år 2011 gick över kommungränsen och ungefär hälften av dessa gick utanför länet.

Svensken flyttar allt fler gånger i livet, men ändå bor de flesta kvar i eller har återvänt till det län där de är födda. Vi väntas flytta ungefär elva gånger i livet. Flytt sker ofta i samband med studier eller vid byte av arbete men många flyttar även av familjeskäl. Av dem som flyttar utanför länsgränsen är nästan hälften mellan 20 – 29 år. Från och med 30 års ålder flyttar man inte lika frekvent och flyttningarna blir även kortare.

De unga kvinnorna byter oftare både bostad och bostadsort än de unga männen, vilket har lett och leder till att antalet kvinnor sjunker i utflyttningsorter. Storstadsområdena har haft den största folkökningen, vilket både beror på stor inrikes inflyttning och på invandring.

Ett linjediagram som visar inrikes flyttningar 2011 efter kön och ålder.

Antalet inrikes flyttningar 2011 efter kön och ålder. Källa SCB, Artikel - Svensken flyttar i snitt elva gånger

Fler än 10 miljoner invånare 2020

Enligt Statistiska centralbyråns prognoser kommer Sveriges befolkning att ha passerat 10 miljoner till år 2020 och fram till år 2050 beräknas befolkningen vara närmre 11,3 miljoner.

Kommande folkökning koncentreras till de tre storstadsregionerna

Ungefär 70 procent av folkökningen sker i de tre storstadslänen. Ett tungt ansvar vilar därför på politiker och administratörer i dessa tre län. Förutsättningar måste skapas så att kommunikationer, barnomsorg, skola och tillgång till bostäder anpassas till de krav som en växande befolkning ställer.

I SCB:s befolkningsprognoser antas folkmängden i Stockholms län att öka med en miljon invånare och nå tremiljonersstrecket något år efter 2040. En folkökning med drygt 30 000 personer per år medför att byggandet av nya bostäder i regionen måste fördubblas jämfört med idag. I Mälardalslänen exklusive Stockholms län, beräknas folkökningen bli cirka 280 000 invånare från 2010 till 2040. Till en början är folkökningen 8 000 – 9 000 nya invånare per år för att efter 2020 bli något större.

I Skåne län beräknas en folkökning med cirka 450 000 invånare under de närmaste 30 åren. Även i Skåne behöver bostadsbyggandet fördubblas från cirka 3 500 bostäder idag till 7 000 per år.

Folkmängden i Västra Götaland förväntas öka i lugnare takt än de två andra storstadslänen. Något år efter 2040 kommer folkmängden i länet att nå två miljoner. Tillväxttakten i Hallands län kommer att vara högre åren 2011-2040 än de trettio föregående åren. Befolkningen kommer att öka med 84 000 personer åren 2011-2040 och uppgå till 383 000 invånare år 2040.

Den kraftiga folkökningen i Mälarregionen, i Skåne och i västkustlänen följs så små-ningom i sydöstra Sverige (Östergötland, Småland, Blekinge, Öland och Gotland) och i skogslänen (Norrland med Dalarna och Värmlands län). Folkmängden i sydöstra Sverige förväntas växa med 9 000-10 000 invånare om året under 2020- och 2030-talen. Skogslänen kommer till en början att ha låg befolkningstillväxt, men får lika stor folkökning som sydöstra Sverige under 2030-talet.

En digitalt bearbetat Sverigekarta som visar Sveriges befolkningstäthet, antal invånare per kvadratkilometer år 2012.

Sveriges befolkningstäthet, antal invånare per kvadratkilometer, år 2012 Källa: SCB, Statistiska centralbyrån. Varannan svensk bor nära havet. Välfärd (2/2012 s.10-12).

Referenser

Visa

Johansson, Ulf & Olsson, Jörgen (2012). Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050 - en översiktlig omvärldsanalys med fokus på effekter inom områdena ”Ekonomi” samt ”Natur och miljö” på uppdrag av Boverket. (Elektronisk) Boverket.
Tillgänglig: gå till källa (2012-09-30)

Ljungberg, Christer, Sundberg, Rasmus & Wendle, Björn (2012). Trender med påverkan på samhällsplane-ringen – Omvärldsanalys med fokus på transport, infrastruktur och bebyggelse. (Elektronisk) Boverket.
Tillgänglig: gå till källa

Nilsson, Åke (2011). Befolkningsprognos för Sverige 2011-2040. (Elektronisk) Demografikonsulten.
Tillgänglig: gå till källa (2012-09-10)

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Varannan svensk bor nära havet. Välfärd (2/2012 s.10-12). (Elektronisk) SCB.
Tillgänglig: gå till källa (2012-11-14)

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Ny prognos för befolkningen: 10 miljoner i Sverige 2018. (Elektronisk) SCB.
Tillgänglig: gå till källa (2012-10-09)

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Svensken flyttar i snitt elva gånger. (Elektronisk) SCB.
Tillgänglig: gå till källa(2012-09-09)

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Statistik: Befolkning: Flyttningar efter kommun. (Elektronisk) SCB.
Tillgänglig: gå till källa (2012-09-23)

SCB, Statistiska centralbyrån. Statistikatlas: Befolkningstillväxt 2011. (Elektronisk) SCB.
Tillgänglig: gå till källa (2012-10-05)

SCB, Statistiska centralbyrån. Statistikatlas: Högutbildade 1990-2011. (Elektronisk) SCB.
Tillgänglig: gå till källa (2012-11-14)

SCB, Statistiska centralbyrån. Statistikatlas: Åldrande befolkning. (Elektronisk) SCB.
Tillgänglig: gå till källa (2012-11-14)

Tyréns (2012). Omvärldsanalys demografi och bebyggelse. (Elektronisk) Boverket.
Tillgänglig: gå till källa (2012-09-30)

Megatrender

Fortsätt läs

En digitaliserad värld