En tecknad bild som beskriver megatrenderna – klimat, globalisering, urbanisering och en digitaliserad värld. På bilden finns en jordglob, hus, moln, kommunikations mast och satellit.

En globaliserad värld

Som liten ekonomi med en stark exportsektor är Sverige mycket beroende av vad som sker internationellt. Handel är nyckeln för fortsatt svensk tillväxt och den sker idag främst inom EU men kommer ske mer och mer med tillväxtekonomier som Kina och Indien. Basnäringarna kommer vara fortsatt viktiga för svensk exportsektor, men det är tillverkning av högteknologiska varor som kommer vara stommen för den ekonomiska utvecklingen framöver. För att svenskt och europeiskt näringsliv ska vara fortsatt konkurrensmässigt krävs fortsatta investeringar inom forskning och utveckling. Där tappar Europa nu mark mot andra ekonomier.

Förutsättningar för Sverige 2025

Sveriges ekonomiska utveckling framöver beror förenklat på arbetskraftens sammansättning, produktiviteten samt handeln med omvärlden. Handel är starkt kopplat till internationella skeenden och globalisering.

Arbetskraftens sammansättning och kvalitet har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Trots en åldrande befolkning gör den ökade invandringen och det faktum att fler arbetar längre upp i åldrarna att antalet arbetsföra personer hålls relativt konstant. Det senare möjliggörs av generellt bättre hälsa och längre livslängd, men också av att samhällets regler uppmuntrar arbetstagare att arbeta längre. Den totala arbetsinsatsen, mätt som antalet arbetade timmar, kommer av denna anledning vara stabil fram till år 2025. Dock kommer en större andel av de arbetade timmarna att utföras av högutbildad arbetskraft då både efterfrågan och utbudet av sådan personal tilltar.

I princip hela Sveriges välståndsökning sedan 1960-talet har uppnåtts genom ökad produktivitet, det vill säga genom att vi arbetar mer effektivt. Produktiviteten per arbetad timme har fyrdubblats på 50 år, mycket på grund av den starka tekniska utvecklingen vad gäller produktion av teleprodukter. Utvecklingen har även berott på strukturella faktorer, som globaliseringen, användandet av informationsteknik, avregleringar av produktmarknader och innovationer. Den förbättrade produktiviteten har varit en bidragande faktor till Sveriges starka ställning som tillverkare av högteknologiska varor. Dessa står för nära hälften av vår export

Sverige är en ekonomi med stort beroende av handel med omvärlden, en omvärld där nya stora marknader, såsom Kina, Indien och de tidigare centralplanerade länderna i Östeuropa, i rask takt håller på att integreras. Handelshindren mellan länder och tullar har minskat och den teknologiska utvecklingen underlättar mer och mer för företag att bygga upp globala handels- och produktionsnätverk. Det har resulterat i att världshandeln har ökat kraftigt.

Ett linjediagram som visar världens export som andel av världs-BNP år 1970-2010.

Världens export som andel av världs-BNP år 1970 – 2010, procent. (Källa: ekonomifakta)

För svensk del avspeglas det i att exporten har ökat från cirka 30 procent av bruttonationalprodukten (BNP) år 1990 till omkring 50 procent år 2011. Denna utveckling kommer att fortsätta oförhindrat fram till år 2025, vilket kommer att driva på den svenska produktiviteten än mer. Produktiviteten ökar då den globala konkurrensen skärps och ”tvingar fram” en högre grad av specialisering. Sveriges medlemskap i EU från 1995, EU:s utvidgning och den successiva fördjupningen av EU:s inre marknad har varit betydelsefulla i detta sammanhang.

En ökad efterfrågan på råvaror innebär ett lyft för svensk mineralexport samtidigt som skogsindustrin fortsätter vara en viktig basnäring för Sverige. Dock är det även fortsättningsvis föreningen av innovationer, högt tekniskt kunnande och industriell produktion, och i förlängningen en fortsatt betydande export av högteknologiska produkter, som gör Sverige starkt. Den internationella konkurrensen på produkt- och arbetsmarknaderna kommer inte att dämpas framöver, utan fortsätta öka under överskådlig tid. Sverige fortsätter att ligga i framkant inom högteknologiska branscher, där vi kan dra fördel av vår starka FoU och vårt stora humankapital för att vara konkurrenskraftiga.

Analys år 2012

Den globala finanskrisen påverkade merparten av världen från mitten av 2008. Krisen markerade ett avbrott i den positiva trend av global ekonomisk tillväxt som präglat 1990- och 2000-talen, med minskade godsvolymer som följd. Det globala finansiella systemet håller sakta på att stabiliseras, den globala ekonomiska tillväxten håller långsamt på att återupptas och godsvolymerna förväntas öka igen. Dock fortsätter den realekonomiska utvecklingen i euroområdet att präglas av skuldkrisen och väntas bli svag ännu en tid framöver. Detta beror bland annat på stramare finanspolitik, försiktiga företag och hushåll och en återhållsam kreditgivning. Utvecklingen i euroområdet utgör den enskilt största risken för den finansiella stabiliteten i Sverige de närmaste åren.

Nya rutter, ökad handel

Handel är drivkraften bakom globaliseringen, framburen av bra transporter och kom-munikationsmöjligheter. Handel är nyckeln för fortsatt europeisk och svensk tillväxt. Sveriges handel sker idag framförallt på den inre marknaden och relativt lite med tillväxtekonomierna Kina och Indien. Tillsammans står dessa två länder endast för knappt fyra procent av exporten respektive importen, varav Kina står för merparten. Båda länderna har dock ökat sina andelar betydligt de senaste tio åren. En klart minskande andel av svensk export går till krisländerna vid Medelhavet och även USA har minskat i betydelse för svensk exportindustri. Ett troligt scenario är att den svenska exporten i allt större utsträckning kommer att gå till hyfsat stabila länder i norra Europa samt till BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika). Till exempel har svenska direktinvesteringar i Kina ökat kraftigt sedan 1990-talet.

Tabell 1 Sveriges varuexport till EU, USA, och ett urval tillväxtekonomier. Löpande priser, genomsnitt januari till november av månatlig varuexport, miljarder SEK (Källa: Riksbanken, Penningpolitisk rapport februari 2012)

En tabell som visar Sveriges varuexport till EU, USA och ett urval tillväxtekonomier.

Även det faktum att Nordostpassagen kommer vara isfri under stora delar av året påverkar handelsmöjligheterna länderna emellan. Godstransporter kan förläggas på nordostpassagen (röd linje figur 2) mellan Atlanten och Stilla havet istället för att ta turen genom Suezkanalen (blå linje figur 2). Detta kortar ned resan mellan Europa och Japan med 5 000 sjömil.

Även rutten genom Nordvästpassagen (farled norr om amerikanska kontinenten) skulle korta resan mellan Europa och Asien. Att resa genom Nordvästpassagen istället för genom Panama-kanalen minskar sträckan med 4 000 sjömil.

Figur 2 Ny handelsrutt i och med en isfri Nordostpassage (röd linje) och rutten genom Nordvästpassagen farled norr om amerikanska kontinenten (blå linje)

En tecknad bild av jordklot som visar ny handelsrutt i och med en isfri Nordostpassage.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nordostpassagen

Skifte i maktbalansen

Den ekonomiska förändring vi är inne i innebär en förskjutning där den ekonomiska världen håller på att flytta österut. Gigantiska utvecklingsekonomier upprepar nu Europas industriella revolution, men i mycket större skala och i snabbare takt. Kina och Indien kommer sannolikt att stå för 50 procent av världens BNP år 2060, vilket de för övrigt också gjorde år 1820. Ökade priser på olja och varor ger ökade intäkter för gulfstater och Ryssland, vilket ger dem ökat välstånd. Detta bidrar till det ekonomiska maktskiftet mot öst. Historiskt sett är detta dock inget nytt.

En av de största ekonomiska och innovationspolitiska utmaningarna för Sverige och EU med hänsyn till Kinas utveckling kommer att vara konkurrensen om kunskapsresurser och Kinas framväxande roll som betydande kunskapsnation. Den kinesiska regeringens ambition är att ”byta utvecklingsmodell” och i framtiden i allt högre grad bli ett land för innovation och avancerad produktion. Kina är också på väg att bli en stark nation för forskning och utveckling (FoU), alltså inte bara vara en verkstad för västvärlden. Europa har dock fortfarande en fördel i att de FoU-täta områdena är väl integrerade med goda kommunikationer och infrastruktur.

FoU och humankapital är faktorer som spelar stor roll för tillväxt och konkurrenskraft och det är inom dessa områden som Europa och Sverige även fortsättningsvis måste vara starka. Europas målsättning är att öka investeringar inom FoU med tre procent av BNP, ett mål som inte nås idag. Europa tappar också mark mot andra ekonomier, som USA ochKina vad gäller investeringstakten i forskning och utveckling. Sverige investerar näst mest i EU på FoU och låg tidigare i topp i att omsätta idéerna i praktiken. Numera är trenden vad gäller kommersialisering negativ och ligger under EU-genomsnittet. Sverige är även sårbart, eftersom vi är beroende av ett par enstaka storföretag som mer och mer placerar sin FoU utomlands. ABB, Astra Zeneca och Eriksson har t.ex. förlagt delar av sin strategiska eller globala FoU-verksamhet till Kina.

Europa är fortfarande den region som har störst andel av världens totala handel, men sedan 1968 är kurvan nedåtgående. Kina har vuxit kraftigt och framförallt växer södra Asiens handel. Europa behöver planera för att vidga sina handelsfronter till nya territorier som Latinamerika och Sydasien, vilket innebär att andra, eller helt nya, handelsnoder får ökad relevans. Latinamerika kommer även den närmaste tiden ligga efter Asien och andra snabbväxande ekonomier vad gäller ekonomisk konkurrenskraft, vilket talar emot en utökad handel mellan Sverige och Latinamerika. Kanske kan Latinamerika göra en resa likt Asiens, där låga arbetskraftskostnader och en hög efterfrågan på varor har gjort att länder som Indien och Kina har kunnat dra till sig mycket av världens tillverkning och därmed blomstra ekonomiskt. Asiens pånyttfödelse som ekonomisk stormakt innebär en enorm utmaning för Europa. Det kommer an på européerna att avgöra om Europas relativa tillbakagång jämfört med Asiens uppgång de närmaste 20 åren bara är resultatet av en upphämtningsprocess, eller om Europa definitivt håller på att halka efter mer dynamiska nationer.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige

Den enskilt viktigaste förklaringen till den svaga tillväxten idag är osäkerheten i utvecklingen av den europeiska skuldkrisen, vilken hämmar investeringar och konsumtion även i stabila länder. Denna osäkerhet förväntas klinga av under de närmaste åren, då förtroendet hos hushåll, företag och på finansiella marknader återvänder. Detta innebära en gradvis vändning vad gäller ekonomisk aktivitet och BNP-tillväxt framöver. Utvecklingen på längre sikt är avhängig av hur väl Europa och Sverige klarar av utmaningen från öst.

Huvudscenariot är att Sveriges BNP fortsätter växa även åren framöver, i genomsnitt med drygt två procent per år till år 2025, ungefär som perioden 1980-2005 (se figur 3). En förhållandevis liten förlängning av arbetad tid, vilket är förväntat, kommer att innebära ytterligare en knuff för BNP-tillväxten och även en kraftigt reducerad statsskuld år2050.

Ett linjediagram som visar trendframskriven BNP-tillväxt för Sverige, fasta priser 2010, år 1977-2011 samt prognos 2011 – 2030.

Trendframskriven BNP-tillväxt för Sverige, fasta priser 2010, år 1977 – 2011 samt prognos 2012 - 2030 källa: ekonomifakta

Hushållens disponibla inkomster förväntas öka snabbare än BNP under perioden fram till 2025. Mer pengar i plånboken förväntas innebära en ökad konsumtion och ett minskat sparande. Detta beror delvis på att de demografiska förhållandena ändras med fler äldre, vilka vanligtvis sparar mindre än genomsnittet (man sparar när inkomsterna är höga och tvärtom). Det utökade konsumtionsutrymmet innebär en större efterfrågan på varor och därmed en ökad resursåtgång.

Även om Sveriges basindustri också fortsättningsvis kommer att stå för en betydande del av den svenska varuexporten, är det Sveriges export av högteknologiska varor som transportmedel, läkemedel och IT- och telekomprodukter som kommer att vara den enskilt viktigaste faktorn för fortsatt tillväxt.

Verkstadsindustrin står för ungefär 45 procent av exporten medan basnäringarna står för cirka 10 procent vardera. Källa SCB.

Svenska högteknologiska exportprodukter kommer även fortsättningsvis se sina priser pressas på en konkurrensutsatt marknad, samtidigt som importvaror som olja blir dyrare. Trenden av försämrade bytesförhållanden för Sveriges del riskerar därför att hålla i sig.

Ett linjediagram som visar bytesförhållandet Sverige, terms-of-trade. Linjen börjar vid 100, ligger på ca 115 år 1952 och fortsätter mot 80 år 2010.

Bytesförhållandet Sverige, terms-of-trade, (Källa: ekonomifakta)

Ett cirkeldiagram som visar svenska exportvaror fördelade på varugrupper, januari – december 2011.

Svenska exportvaror, fördelade på varugrupper, jan-dec 2011, (Källa: SCB)

Handel, politik och klimat

Det är en utmaning att öka handeln och samtidigt nå klimatmålen. Handelns påverkan på klimatet är avhängigt tre variabler: produktionsaktivitet, råvaruanvändning och teknikanvändning. Hålls alla andra faktorer som påverkar produktionsaktiviteten konstanta innebär ökad handel ökad produktion, mer transporter och ökad konsumtion av varor. Sker detta på samma sätt som det hittills har gjort ökar utsläppen av klimatpåverkade gaser. En klimatneutral handelsökning kräver bland annat att den ökade produktionen sker så att utsläppen av klimatpåverkande gaser minimeras och att den “rena” industrin tar mer plats i landets totala produktion. Viktigt är också att resurseffektiviteten och återanvändningen av material ökar, så att insatsen av nya råvaror minskas. Ytterligare en faktor som påverkar handelns klimateffekter är spridning av kunskap och teknologi. Handel innebär att kunskap och teknik kring ren produktion sprids. Om utvecklingsländer tar del av denna kunskap och teknologi kan deras utsläpp minskas och välfärdsutvecklingen frånkopplas från ökade klimatgasutsläpp, vilket skulle minska den aggregerade utsläppsmängden också globalt.

Referenser

Visa

Carbon Disclosure Project (2012) Business resilience in an uncertain, resource –constrained world. (CDP Global 500 Climate Change Report 2012). (Elektronisk) CDP.

Council of the European Union (2012). Council Recommendation on the National Reform Programme 2012 of Sweden and delivering a Council Opinion on the Convergence Programme of Sweden, 2012-2015.

ESPON (2012). Territorial Dynamics in Europe – Regions and cities in the global economy. (Elektronisk) ESPON.

European Ideas Network (2007). Världen år 2025, Framtida utmaningar för Europeiska unionen. (Diskuss-ionsunderlag). (Elektronisk) EIN.

ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier (2008). Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt - Underlag till en klimatstrategi för EU. (A2008:008). (Elektronisk) ITPS

ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier (2005). Konkurrensen från Kina – möjligheter och utmaningar för Sverige. (A2005:019). (Elektronisk) ITPS.

Johansson, Ulf & Olsson, Jörgen (2012). Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050 - en översiktlig omvärldsanalys med fokus på effekter inom områdena ”Ekonomi” samt ”Natur och miljö” på uppdrag av Boverket. (Elektronisk) Boverket.

Konjunkturinstitutet (2012). Konjunkturläget augusti 2012. (Elektronisk) Konjunkturinstitutet.

Ljungberg, Christer, Sundberg, Rasmus & Wendle, Björn (2012). Trender med påverkan på samhällsplane-ringen – Omvärldsanalys med fokus på transport, infrastruktur och bebyggelse. (Elektronisk) Boverket.

National Intelligence Council (2008). Global trends 2025: A transformed world. (Elektronisk) National Intelligence Council.

Norberg, Johan (2007). Världens välfärd: Fyra decennier som förändrade planeten. (Underlagsrapport nr 1 till Globaliseringsrådet). (Elektronisk) Globaliseringsrådet.

Onder, Harun (2012). Trade and Climate Change: An Analytical Review of Key Issues. Economic Premise (Aug 2012 Nr. 86). (Elektronisk) The World Bank.

PROP. 2011/12:1 Budgetpropositonen 2012. (Bilaga 2). (Elektronisk) Regeringen.

Sveriges Riksbank (2009). Kronans långsiktiga utveckling, nr 6 2009

SOU 2007:60 (2007). Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter. (Elektronisk) Regerings-kansliet.

SOU 2007:25. Plats för tillväxt? (Bilaga 2 till Långtidsutrednigen 2008). (Elektronisk).

SOU 2008:108. Sveriges ekonomi – scenarier på lång sikt. (Elektronisk) Regeringskansliet.

SOU 2008:14. Timmar, kapital och teknologi – vad betyder mest? (Bilaga 6 till Låntidsutredningen 2008). (Elektronisk) Regeringskansliet.

Sveriges Riksbank (2012). Penningpolitisk rapport februari 2012. (Elektronisk) Sveriges Riksbank.

Sveriges Riksbank (2012). Finansiell stabilitet 2012:1. (Elektronisk) Sveriges Riksbank.

Sveriges Riksbank (2012). Penningpolitiken i Sverige 2010. (Elektronisk) Sveriges Riksbank..

Tillväxtanalys (2012). Nuläge och trender kring offentliga innovations- och forskningssatsningar i USA, Japan, Sydkorea, Kina, Nederländerna, Brasilien och Indien. (Rapport 2012:04). (Elektronisk) Tillväxtanalys.

Tillväxtverket (2010). Så växer Sverige och dess regioner. (Elektronisk) Tillväxtverket.

TrendChart, Innovation Policy in Europe.European innovation scoreboard 2005. (Elektronisk).

Tyréns (2012). Omvärdlsanalys demografi och bebyggelse. (Elektronisk) Boverket.

VINNOVA. Forskning och Innovation i Sverige - en lägesbedömning.

Öberg, Svante (2008). Penningpolitik och produktivitet. (Anförande 2008). (Elektronisk) Riksbanken.

Eurostat (2012)

Statistiska centralbyrån (2012)

Sverige riksbank (2012)

Megatrender

Fortsätt läs

En urbaniserad värld