Bebyggelse

Bygg hållbart

Allt byggande sker med fokus på människors behov av livskvalitet, god hälsa och hushållning med resurser. Energianvändningen vid framställning, transport och användning har minskat. Nybebyggelsen är anpassningsbar för människors ändrade behov och för olika ändamål. Material återvinns oftast. De arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska värdena är en självklarhet vid allt byggande.

Sverige år 2025

Nya byggnader utformas och placeras så de på ett positivt sätt bidrar till livet i samhället, men även till landskapet eller stadsbilden. Förändring av befintlig bebyggelse sker på ett sådant sätt att befintliga värden och kvaliteter tas tillvara. Byggandet är resurseffektivt och miljövänligt. Kvaliteten är jämn tack vare utveckling av datoriserad projektering i kombination med bättre samordning och logistik inom byggandet. Byggnaderna är miljövänliga och anpassningsbara för nya användare genom återanvändning av inredning och funktionsduglig utrustning. Hushållning med resurser är allt viktigare och återvinningen av byggnadsmaterial har utvecklats, samtidigt som farliga ämnen till största delen är utfasade.

Rustat, nytt och förtätat

Flerbostadshusen från miljonprogramstiden är renoverade och energieffektiva. Bostadsmiljön är anpassad till människors behov av livskvalitet och det finns närliggande service och arbetsplatser. En del småhusområden från miljonprogramstiden ligger numera centralt. Flera har uppnått sin livslängd och ersätts successivt av en varierad och förtätad bebyggelse som är mer energieffektiv och miljövänlig. Därigenom har fler människor tillgång till effektivare kollektivtrafik till olika delar av staden. Städerna förtätas bland annat genom påbyggnad av nya bostäder ovanpå äldre befintlig bebyggelse och genom återanvändning av centralt belägen industrimark till såväl bostäder som verksamheter och service.

Nyproduktion och ändringar av byggnader samt upprustning av bostadsområden sker i samverkan med de boende och ser till människors sociala behov. Hänsyn tas till byggnadernas och omgivningens kvaliteter och kulturhistoriska värden. På så sätt minimeras ingreppen, samtidigt som olika värden tas tillvara och brister åtgärdas.

Det intelligenta hemmet är allmänt etablerat och skapar säkerhet i bostaden samt reglerar komforten på ett energieffektivt sätt. Teknikutvecklingen är inriktad på användarvänlighet som förenklar och skapar trygghet i boendet.

Det finns fortfarande ett stort behov av att hyra sin bostad till låg kostnad. Det har stimulerat utvecklingen av rationellt byggda och funktionella bostäder av olika storlekar som är utvecklingsbara och uppfyller de boendes baskrav.

Byggt för miljöhänsyn och klimatförändring

Nya byggnader för både bostäder och kontor byggs med demonterbara komponenter så de enkelt kan anpassas till förändringar i bostadsbehovet, hushållens storlek och förändrade behov, samt snabba förändringar i verksamheter.

Byggnaderna är utformade så att väggytor och fasta inredningar är flexibla och lätt kan moderniseras och återanvändas Miljöklassningssystemen har utvecklats till ett fåtal internationella system som är regionalt anpassade och miljöcertifierade byggnader är allmänt efterfrågade.

Byggproduktionen utvecklas så att mer värde skapas för mindre arbete. Den industrialiserade internationella byggproduktionen balanseras genom regionala insatser för att bevara kulturvärdena i bebyggelsen och anpassa byggnaderna till de lokala förutsättningarna och människors lokala behov av bostäder och service. Förändringen i klimatet, den minskade energianvändningen och annan miljöhänsyn har stimulerat forskning och utveckling. Det leder till nya och alltmer genomtänkta byggnadskomponenter där byggnaden betraktas ur ett livscykelperspektiv.

När tätorters gamla hamnar inte längre används, bebyggs hamnområdena med bostadsområden. Då frigörs också vattenområden som passar för bebyggelse med flytande bostäder som ansluter till bebyggelsestrukturen på land. Flytande bostäder kan vara friliggande eller kopplas ihop kvartersvis med bryggor.

För att nå visionen ser Boverket att:

  • Byggande och förvaltning miljöanpassas genom hushållning med resurser och utfasning av farliga ämnen. Energieffektiviseringar och ändringar genomförs med stor hänsyn till god inomhusmiljö och tillgänglighet, samt med bevarande av estetiska, kulturella och historiska värden.
  • Anpassning av byggandet till − bostadsbehovet och behovet av olika upplåtelseformer med ett varierat utbud av bostäder,
    − långsiktiga klimatförändringar och beredskap inför snabba väderleksförändringar,
    − befintlig bebyggelse, kultur- och naturmiljövärden.
  • Dialogen mellan myndigheter och bygg- och fastighetssektorn som har nått konsensus om:
    − samordning mellan olika inblandade i byggprocessen,
    − att förebygga uppkomst av avfall,
    − utfasning av miljö- och hälsoskadliga byggnadsmaterial,
    − förnyelse av äldre serieproducerade bostadsområden som uppnått sin tekniska livslängd,
    − flexibel utformning av bebyggelsen med möjlighet till utveckling, förändring, demontering och återuppbyggnad.

Analys år 2012

Bostadsmarknaden uppfyller inte behovet av hyreslägenheter. Bostadsbristen i framförallt storstäderna är stor. Ungdomar är en grupp som har svårt att komma in på bostadsmarknaden och att finansiera ett eget boende. För att nå målet för bostadsmarknadspolitiken att utbudet på bostäder ska möta efterfrågan, behöver utbudet av bostäder öka för dem som inte har möjligheten att köpa sin bostad.

Den snabba urbaniseringen och befolkningsutvecklingen med en puckel av ungdomar som behöver sin första bostad samt ökad invandring har lett till att efterfrågan på bostäder har ökat. Samtidigt är bostadsbyggandet fortsatt lågt. Det byggs ungefär lika många hyresrätter som bostadsrätter, men efterfrågan på mindre och billiga hyresrätter är stor.

Ett linjediagram som visar antal lägenheter i nyproduktion i Sverige mellan 1991 och 2011.

Antal lägenheter i nyproduktion i Sverige 1991-2011. Källa: SCB

Hyresrätterna har, framförallt i storstadsområdena, svårt att hävda sig ekonomiskt i nyproduktionen, bland annat för att markpriserna är höga. I en storstadskommun där man bygger mycket bostäder är byggandet av hyresrätter försumbart. En representant för kommunen motiverar det med ”Vi lever i en avreglerad bostadsmarknad i dag. Det är logiskt att det byggs så få hyresrätter. Det är bättre ekonomi för bägge parter, att bygga bostadsrätter” (Byggindustrin 29/2012, Hyresrätten tappar mark, sidan 11).

Bebyggelsens mjuka värden

Människors hälsa påverkas av innemiljön, där buller och förekomsten av fukt och mögel kan leda till ohälsa. Det finns många bostäder med inomhusmiljöproblem, exempelvis har cirka 30 procent av alla byggnader mögel, mögellukt eller hög fuktnivå vilket kan ha betydelse för inomhusmiljön. Allt fler bostäder åtgärdas inomhus mot buller och radon. Men för att uppnå preciseringen om miljö och hälsa i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö behövs fler insatser för att förbättra inomhusmiljön.

Människors hälsa påverkas också av hur de trivs i sina bostäder och bostadsområden. Det är välkänt att närheten till grönska är en hälso- och trivselfrämjande faktor. Arkitektoniska och estetiska kvaliteter och tillgången till kulturvärden påverkar också människors trivsel positivt.

I Malmö har det kommunala bostadsbolaget MKB i samarbete med de boende och Malmö stad satsat på att göra ett socialt ansträngt bostadsområde mer ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Genom att satsa på och lyfta fram byggnadernas 1950-tals karaktär och utveckla grönytorna har man strävat efter att öka de boendes engagemang i sitt boende. Projektet som startade 1998 har följts och utvärderats. Malmö stad och MKB redovisade positiva effekter som att under projekttiden gick valdeltagandet upp från 54 procent år 1998 till 79 procent år 2002. Den biologiska mångfalden ökade med 50 procent och energianvändningen från fjärrvärme minskade med 25 procent.

Insatser som ovanstående exempel bidrar till att nå nationella mål om att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas och till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Långsiktigt hållbara byggnadsverk

Efterfrågan på mer energieffektiva bostäder med bra ljudisolering och komfort till optimerad produktionskostnad har inneburit teknikutveckling inom framförallt lättbyggnadstekniken. Konstruktionerna har blivit komplexa med många ingående komponenter och material. För att klara den samordnade projekteringen och byggandet har projekterings- och logistikverktyg utvecklats tillsammans i en datoriserad miljö. Man har dock kommit olika långt inom olika delar i byggprocessen.

Inom produktionen finns det effektivitetsproblem. Materialhanteringen kan vara ovarsam och generera mycket byggavfall. Några orsaker är överinköp och ovarsam hantering och stor omfattning av byggfel beroende på brister i kvalitetssäkringen. I materialtillverkningen, byggandet och transporterna används i stor utsträckning fossila bränslen och relativt stor del av en byggnads koldioxidutsläpp sker i produktionsfasen. Det finns stor förbättringspotential i produktionsfasen så möjligheten att bidra till att nå klimatmål och resurseffektivitetsmål är goda.

Energieffektivisering och miljö

I miljöarbetet ligger fokus på minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering. Internationellt kommer detta att gälla lång tid framöver. I Sverige har koldioxidutsläppen från uppvärmningen minskat beroende på att fossila bränslen till stor del har fasats ut.

Riksdagen har antagit en skrivelse från regeringen om begreppet nära-nollenergibyggnader. Denna innebär att endast skärpningar som är miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade ska göras. Det kan innebära att inom energihushållningen kommer miljönyttan av kravet på hur låg energianvändning ska vara att vägas mot investeringsbehovet. Frivilliga insatser blir därmed viktiga för energieffektiviseringen.

I ett regeringsuppdrag till Boverket om skärpning av energikraven till senast 2011, har Boverket ökat kravet på minskat energibehov, och lägre U-värde med cirka 20 procent samt infört ett effektkrav. För eluppvärmda byggnader infördes kraven 2009.

Miljöklassning av byggnader är ett internationellt område som började utvecklas under 1990-talet i England. Utvecklingen inom miljöklassningen har medfört att det idag finns flera olika system. Marknadens efterfrågan på certifiering av byggnader i något av klassningssystemen har ökat under början av 2010-talet. Miljöklassningen förenar ett kommersiellt intresse av att stärka företagens miljöprofil med arbete för god miljö. Byggnadernas miljöprestanda är i huvudsak inriktad på energieffektivisering och minskning av koldioxidutsläppen. Andra områden såsom inomhusmiljö, avfallshantering och projektledning ingår också i varierande omfattning. Bedömningarna är anpassade till att det finns brister i befintliga byggnader och att byggandet inte i alla avseenden är miljöanpassat.

Ett ekonomiskt sätt att energieffektivisera är genom injustering av värme och ventilation. Det finns idag system för fastighetsautomation för styrning av värme och elanvändning. Det finns också vattenfelsbrytare, samt larm som trygghetslarm och brandlarm som är kopplade till en övervakningscentral. Begreppet intelligenta hus uppkom under 1990-talet och det omfattar också bekvämlighetsfunktioner. Dessa system blir allt vanligare och de kan samordnas.

Den totala slutanvändningen av energi i bostäder och lokaler (temperaturkorrigerad) har per uppvärmd areaenhet minskat med ungefär åtta procent mellan år 1995 och 2009 och förväntas minska ytterligare. Under samma period har användningen av fossila bränslen minskat markant, samtidigt som andelen förnybar energi har ökat. Energi- och koldioxidskatter har ökat incitamenten för att bygga mer energisnålt och också att energieffektivisera befintliga byggnader.

Underhållsbehovet i byggnadsbeståndet

Flerbostadsområdena från miljonprogrammet, byggda under åren 1965 – 1975, har i många fall underhållsbehov. De flerbostadshus som ingick i miljonprogrammet byggdes med industrialiserade metoder och prefabricerade byggnadsdelar. De lämpar sig också att renoveras på samma sätt i storskaliga projekt. Byggnaderna har normalt stabila betongstommar medan utfackningsväggar, tak, våtrum och installationer är i behov av utbyte. Det gör dem också väl lämpade för energieffektivisering i samband med renovering.

Flera flerbostadsområden från den tiden runt om i Sverige renoveras nu med fokus på upprustning och energieffektivisering, ofta i kombination med sociala åtgärder och upprustning av utemiljöerna. En utmaning är att genomföra renoveringarna så att det inte blir för dyrt så att hyrorna kan hållas på rimlig nivå.

Befintliga småhusområden från 1960 – 1970 ligger i dag attraktivt i uppväxta miljöer. I dessa sker idag en generationsväxling och de genomgår invändig upprustning och renovering. Husen är konstruktionsmässigt slitna och en del grupphusområden kan vara i behov av förnyelse genom rivning inom ett par decennier.

I Boverkets byggregler har det införts regler som gäller för ändring av byggnader med målet att nå långsiktigt hållbara byggnader. Det är ett styrmedel för befintlig bebyggelse för att uppnå god energihushållning och samtidigt säkerställa egenskapskraven på säkerhet och hälsa, med hänsyn till byggnadens kulturvärden.

Byggt för miljöhänsyn och klimatförändringar

I städerna finns det ofta mycket mark som tidigare varit bebyggd, är utfylld och/eller är gammal industrimark. Denna mark kan vara förorenad, så innan den återanvänds och bebyggs behöver markundersökningar genomföras och eventuell marksanering utföras.

Bebyggda markområden kan bli översvämmade vid kortvarigt höga vattenstånd i vattendrag, sjöar och vid kusten, samt långsiktigt från den förväntade stigande havsvattennivån. Dåliga markförhållanden medför att undergrunden kan behöva förstärkas med pålning eller att belastningen på marken reduceras med kompensationsfyllning. I vattennära låglänta områden kan grunden behöva utformas med hänsyn till översvämningsrisken. Flytande bostäder kan i undantagsfall användas för att bebygga vattenområden.

En tecknad bild som visar grundläggning med hänsyn till översvämning.

Grundläggning med hänsyn till översvämningsrisk

Avfall och återvinning

Nya produkter är mer materialsnåla, miljövänliga och energieffektiva, men detta motverkas av kortare omloppstider och därmed större avfallsmängder. Installationerna blir också mer komplicerade. En fortsatt teknikutveckling gör att befintliga installationer inte kan kompletteras tekniskt utan måste ersättas.

Renoveringar och rivningar i miljonprogramsområden kommer också att generera stora avfallsmängder. I dag återvinns uppskattningsvis hälften av byggmaterialen. Återbruk sker i liten skala och omfattar material för det hantverksmässiga byggandet. Det finns en stor potential i att utveckla återbruket och öka återvinningen.

De kommersiella lokalerna producerar stora återkommande mängder avfall beroende på korta omloppstider mellan invändiga ombyggnader. Det är också en trend inom det ägda boendet där den som köper bostadsrätt eller småhus sätter sin prägel på bostaden.

Trenden för att förebygga och nyttiggöra avfall är svagt uppåtgående. Det saknas tillräckligt underlag för att bedöma avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö. Den nationella avfallsplanen ger, om den genomförs, förutsättningar för att förebygga miljö- och hälsopåverkan, samt för att nyttiggöra avfallets resurser. Avfallet kommer fortfarande innehålla farliga ämnen i alltför hög grad.

Nationella mål

Miljökvalitetsmålen

God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringen ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Mål inom klimatpolitiken (övergripande nationella mål):

  • Hälften av energin ska vara förnybar år 2020
  • Fossila bränslen i uppvärmning fasas ut till år 2020

Energipolitiken (övergripande nationella mål):

  • Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.
  • 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 jämfört med 2008

Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.

  • Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs.
  • Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas.

A) Målet för bostadsmarknadspolitiken är:

Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

B) Mål för byggande är:

  • Långsiktigt hållbara byggnadsverk.
  • Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning.
  • En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn.

Referenser

Visa

Boverket (2009). Så mår våra hus. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2009). Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2010). God bebyggd miljö-förslag till nytt delmål för buller inomhus. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorns miljöbelastning 1993-2007. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). Klimatanpassning i planering och byggnader – analys, åtgärder och exempel. (Regerings-uppdrag (6) M2009/4802/A (Delvis)). (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6). (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar. (Elektronisk) Boverket.

Boverket (2011). Teknisk status i den svenska bebyggelsen. (Elektronisk) Boverket.

Byggindustrin 2012 nr 29. Hyresrätten tappar mark.

Hatt, Anna-Karin (2012-09-19). Regeringen satsar på energieffektiva hus. Svenska Dagbladet. (Elektronisk) SvD.

Malmö stad (2006). Tema 5: Sanerad industrimark. Faktablad: Miljösatsningarna på Bo01 i Malmö. (Elektronisk) Malmö stad.

Malmö stad, MKB. Ekostaden Augustenborg- På väg mot en hållbar stadsdel.

Naturvårdsverket (2012) Steg på vägen-Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012

Naturvårdsverket(2012) Sveriges avfallsplan 2012-2017, ny nationell avfallsplan

Regeringen, 2002. Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i bygg-sektorn SOU 2002:115.

Regeringen, 2012, Vägen till nära-nollenergibyggnader, Regeringens skrivelse 2011/12:131

SvD, 2012-07-27, Nya hyresrätter för dyra för unga

SB 11, Sustainable Building, Helsingfors 2011 Konferensbidrag: − Berardi Umberto, Comparision of sustainability rating systems for buildings and evaluation of trends, Politecnico di Bari, Italy − Poston Anna , Generating an understanding of the development criteria required for the next genera-tion of Sustainability Assessment Methods for the Built Environment, Glasgow Caledonian University, UK − Glaumann Mauritz, Wallhagen Marita, Malmqvist Tove Selecting environmental assessment tool for buildings, Högskolan i Gävle och Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm KTH,

Tyréns AB, Deromekoncernen, 2011. Träplattformen – En plattform för industriellt träbyggande,

Tyréns, Skanska, Nya Karolinska Solna, 2012. Att minska byggavfallet - En metod för att förebygga avfall vid byggande,