Tecknad bild som illustrerar Sveriges natur, jordbruksmarker, stränder och rent vatten. På bilden finns skog, åker med traktor, vatten och en båt.

Bevara tätortsnära natur, stränder, och jordbruksmarker

För medborgarnas välbefinnande och hälsa, liksom för landets attraktivitet för besökare, har stränder och tätortsnära natur skyddats och utvecklats för rekreation och friluftsliv. Sveriges odlingsmarker har blivit allt viktigare för matproduktion. Merparten är nu långsiktigt skyddade och igenväxning och exploatering har bromsats.

Bevara vår tätortsnära natur

Sverige år 2025

Den tätortsnära naturen används i första hand för rekreation. Skogen bevaras och sköts på ett sådant sätt att möjligheterna till rekreation bevaras och utvecklas över tiden. Markägaren, ofta tillsammans med kommunen, står för skötseln, som är anpassad till såväl natur- som kulturvärdena på platsen.

Våra tätorter växer genom strukturerad och planerad förtätning med helhetssyn. Grönområdenas många funktioner för livsmiljön i tätorten är central vid all planering.

Varje kommun har aktuella grönstrukturplaner kopplade till sin översiktsplan. Dessa visar vilka områden som ska bevaras och utvecklas som grönområden, utifrån områdenas natur- och kulturhistoriska värden. Grönområden nära skolor och förskolor, eller där barn vistas ofta, är särskilt skyddade och utvecklingen och skötseln av dem planeras tillsammans med barnen. Planerna visar också hur man med vegetation och grönytor kan mildra negativa effekter av ändrat klimat och av olika typer av miljöstörningar. De pekar på var förtätning på grönyta är möjlig och hur mellanrummen runt den nya bebyggelsen kan utvecklas för att bidra till ett bra lokalklimat och en god livsmiljö.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Kommunerna tar tillsammans med markägarna ett aktivt ansvar för den tätortsnära naturen, dess bevarande och skötsel. Skötseln präglas av människans rekreationsbehov, tillgången till landskapets kulturvärden och bevarande av biologisk mångfald. I såväl planering som skötsel har invånare i alla åldrar en aktiv roll.

  • Alla kommuner och regioner har en aktiv grönstrukturplanering som de kopplar till översiktsplanering och regional utvecklingsplanering.

  • All förtätning sker med hänsyn till grönområdens kvalitet, deras kulturhistoriska värden och de boendes behov, så att man i möjligaste mån bevarar och utvecklar de viktigaste grönområdena och stråken och huvudsakligen förtätar på annan mark.

Analys år 2012

Vår tätortsnära natur och våra grönområden behövs för hälsan och för rekreation, för att ge historiska perspektiv, för klimatanpassning med flödes- och temperaturutjämning, luft- och vattenrening och bullerdämpning. Mellan år 2007 och 2011 hade andelen av befolkningen med tillgång till skyddad natur inom 2,5 kilometer från bostaden ökat från 48 till 53 procent. År 2011 hade över 80 procent av befolkningen i Sverige tillgång till nationalpark, naturreservat eller naturvårdsområde inom 5 kilometer från bostaden.

Ett stapeldiagram som visar andel av tätortsbefolkningen inom zoner runt skyddad natur år 2003, 2007 och 2011.

Andel av befolkningen inom zoner runt skyddad natur år 2003, 2007 och 2011, procent Källa: SCB

Med ett ökat behov av fler bostäder och annan bebyggelse ökar trycket på grönområden, särskilt i och runt våra storstäder. Det innebär att kvaliteter i vardagsmiljöer i staden hotas. Därför måste man vid förtätning ta hänsyn till de behov områdena möter och eftersträva att bevara gröna områden och det biologiska kulturarvet vid planeringen.

De flesta svenska städer har stora arealer grönyta. Med helhetssyn i planering och genomförande kan de negativa effekterna på grönstrukturen och den biologiska mångfalden undvikas vid förtätning.

Kvalitetstänkande måste vara en del av planeringen för att nå de nationella målen om folkhälsa och fysisk aktivitet och miljökvalitetsmål som syftar till att människor ska ha tillgång till natur- och kulturmiljöer av god kvalitet samt att den biologiska mångfalden ska skyddas.

Nationella mål

Friluftslivspolitiken

  • Naturen är tillgänglig för alla.
  • Allemansrätten värnas.
  • Det hållbara brukandet tar hänsyn till friluftslivets behov.
  • Kommunernas ansvar för den tätortsnära naturen är starkt.
  • Friluftslivet bidrar till landsbygdsutveckling och regional tillväxt.
  • Skyddade områden är en tillgång för friluftslivet.
  • Friluftslivet har en given roll i skolans arbete.
  • Fysisk aktivitet och avkoppling stärker folkhälsan.

Folkhälsopolitiken

Målområde 9 om fysisk aktivitet.

Miljökvalitetsmål

Ett rikt växt och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd

Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Stränderna behövs till rekreation och friluftsliv

Sverige år 2025

Efter att trycket att bygga på strandtomter länge var mycket stort med en topp runt början av 2000-talet, är nya strandtomter med bebyggelse numera sällsynt. Riskerna med att bygga vid strandkanten har ökat på grund av klimatförändringarna, vilket de flesta numera tar på allvar. Genom klimatanpassad planering lokaliseras ny bebyggelse nu i mer skyddade lägen och med hänsyn till platsens natur- och kulturvärden. I stort sett all tillkommande strandnära bebyggelse har placerats så att tillgängligheten till strandzonen inte har påverkats negativt. Ofta uppnås ändå syftet med utsikt över vatten och strand inom gångavstånd.

Strändernas betydelse för både friluftslivet och den ökande turismen har det senaste decenniet vägt tungt i planeringen. Stor hänsyn tas också till kulturmiljövärden och till växt- och djurlivet i strandzonen, så att detta skyddas och förutsättningarna för dess utveckling förbättras.

Nya strandskyddsregler har bidragit till att strandskyddsdispenserna har minskat samtidigt som de områden som i kommunernas översiktsplaner pekats ut som möjliga för strandnära bebyggelse, så kallade LIS-områden, nu ofta också bebyggs. Genom dessa planerade områden har ny bebyggelse på landsbygden blivit ekonomiskt möjlig. Det har också visat sig att den koncentration i bebyggelsen som dessa utpekade områden medfört, har underlättat serviceutbudet till områdena och till byar i närheten.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Genom kunskaper om de ökade riskerna med att bygga för nära stranden, har önskemålen att bygga inom strandskyddet minskat.

  • Friluftlivets intressen och behovet av rekreation, liksom bevarandet av den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena i strandzonerna är styrande för användningen av våra stränder. Därför är nya bebyggda strandtomter mycket sällsynta.

  • Alla kommuner har planer för klimatanpassning som också innehåller riktlinjer för strandnära byggande.

  • Dispenser från strandskyddet för ren nyexploatering utanför LIS-områden förekommer inte eller är extremt sällsynt.

Analys år 2012

Den biologiska mångfalden, kulturvärdena, tillgängligheten och allemansrätten måste värnas. Därför är det viktigt att nybyggnationen längs Sveriges stränder minskar så att miljömålen om kusten, sjöar och vattendrag och friluftslivspolitikens mål kan nås.

Klimatförändringarna kommer också att medföra att strandnära bebyggelse kan hamna i riskzonen för översvämningar och att strandzonen destabiliseras med ras och skred som följd.

Det finns tendenser till minskat byggande inom strandskyddsområden. År 2008 var ett toppår med 837 nya byggnader i strandnära läge vid havet och 911 vid sjöar och inlandsvatten.

Ett stapeldiagram som visar strandnära byggande vid hav, sjö och vattendrag mellan 2001 och 2010.

Strandnära byggande vid hav, sjö och vattendrag. Källa: Miljömålsportalen

Den nya strandskyddslagen ger möjlighet att i översiktsplaner i vissa delar av landet peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Samtidigt har tillämpningen av strandskyddet utanför LIS-områdena blivit striktare, vilket kan ha bidragit till den minskade nybyggnationstakten. Eftersom perioden sedan 2009, då lagen trädde i kraft, är kort och dessutom har sammanfallit med en lågkonjunktur med generellt lägre byggande av småhus, är det svårt att se en säker trend.

Nationella mål

Friluftslivspolitiken

  • Naturen är tillgänglig för alla.
  • Allemansrätten värnas.
  • Det hållbara brukandet tar hänsyn till friluftslivets behov.
  • Friluftslivet bidrar till landsbygdsutveckling och regional tillväxt.
  • Skyddade områden är en tillgång för friluftslivet.
  • Fysisk aktivitet och avkoppling stärker folkhälsan.

Miljökvalitetsmål

Hav i balans och levande kust och skärgård: Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Ett rikt växt och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Bygg inte på högvärdig jordbruksmark

Sverige år 2025

Klimatförändringarna kommer att ändra förutsättningarna för jordbruket, vilket för Sveriges del sannolikt medför att odling efter hand kommer att bli lönsam allt längre norrut. För andra delar av världen medför de höjda temperaturerna och förändrade nederbördsmönster att skördarna istället minskar.

Stigande livsmedelspriser mer beroende på ökad köpkraft än befolkningstillväxt skapar också nya möjligheter för svenskt jordbruk, primärt i de syd- och mellansvenska slättbygderna. Ett svalt klimat gynnar ekologisk odling. Efterfrågan på såväl ekologisk som närproducerad mat ökar kraftigt.

Successivt kommer åkermark som tagits ur produktion av lönsamhetsskäl tas upp igen och odlas. Brukandet sker på ett sätt som gynnar odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Det sker framförallt i södra och mellersta Sverige. Också i Norrlands älvdalar ökar den odlade arealen, om än måttligt.

Det finns områden där jordbruksmarken är av mycket hög kvalitet, samtidigt som bebyggelsetrycket är mycket stort. I dessa områden är en noggrann avvägning mellan intressena helt avgörande för att minimera samhällsutvecklingens ianspråktagande av jordbruksmarken. I vissa fall som till exempel vid förtätning och utveckling av stationsorter och knutpunkter har en samlad bebyggelse företräde.

För att nå visionen ser Boverket att

  • Svensk jordbruksmark bevaras för att framtida efterfrågan på livsmedel ska kunna mötas.

  • Det finns en nationell strategi för bevarande av jordbruksmark och miljöbalkens kapitel 3:4 tillämpas fullt ut. Paragrafen innebär att brukningsvärd jordbruksmark endast får användas för bebyggelseändamål om bebyggelsen/anläggningen är av väsentligt intresse för samhället och annan mark inte kan användas.

  • Brukningen sker på ett sådant sätt att biologisk mångfald och kulturmiljövärden bevaras och stärks och turistiska värden som helheten i landskapsbilden består.

Analys år 2012

Förutsättningarna för världens livsmedelsproduktion förändras. Klimatförändringarna medför att stora områden som idag står för mycket av jordens livsmedelsproduktion påverkas negativt och att nya områden, bland annat i Sverige, kommer att få en viktigare roll för den globala livsmedelsproduktionen.

Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap säger att jordbruksmarkens värde för livsmedelsproduktion ska skyddas, samtidigt som odlingslandskapets natur- och kulturvärden ska värnas. Ett av målen för de areella näringarna är att dessa ska bidra till en globalt hållbar utveckling.

Odlad yta minskar

År 2009 omfattade Sveriges brukade åkerareal omkring 2,7 miljoner hektar. Åkerarealen minskar och då främst i Norrland där 20 procent av åkermarken har försvunnit mellan åren 1995 till 2010. Den vanligaste anledningen där är att jordbruket läggs ned eftersom lönsamheten är dålig och/eller att brukaren blir för gammal. Mellan åren 1995 och 2010 minskade åkerarealen med 164 000 hektar, vilket är 3,5 procent av landets totala åkerareal.

När jordbruksmark inte längre brukas påverkas också både landskapsbilden och den biologiska mångfalden. Det öppna landskapet växer igen och ersätts ofta med skogsplanteringar, då förstörs jordens kvalitet. Växter och djur som är beroende av den omgivning som åkrar och framförallt kantzonerna mellan åkern och annan markanvändning ger, minskar och försvinner.

En Sverigekarta som visar åkermarkens procentuella förändring mellan 1995 och 2010.

Förändring av åkermarkens areal mellan åren 1995 och 2010, per län. Källa: Miljömålsportalen.

Det byggs också på åkermark. I Skåne skedde 32 procent av all nybebyggelse mellan åren 1998 och 2005 på jordbruksmark följt av Halland där 24 procent av nybyggnationen skedde på jordbruksmark. I Norrbotten var motsvarande siffra endast 5 procent. Bebyggelse av jordbruksmark är en definitiv förändring;att åter använda marken för jordbruksändamål är inte möjligt. Förändringen påverkar miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap negativt och kan påverka målet för de areella näringarna om att bidra hållbar produktion av livsmedel och andra biologiska produkter, samt till global hållbar utveckling negativt.

En Sverigekarta som visar områden där minst 2 hektar jordbruksmark har exploaterats mellan 1996 och 2005.

Områden där minst 2 hektar jordbruksmark har exploaterats mellan 1996 och 2005. Källa: Miljömålsportalen,

Energigrödor ett komplement, eller mer?

Energigrödor kan genom teknikuppgradering och intensifiering av odlingen uppta 300 000 – 650 000 hektar eller mellan 10 till 25 procent av den totala åkermarken, enligt bedömningar från Jordbruksverket. Hur mycket av åkermarken som kan komma att användas för energigrödor beror på efterfrågan på biobränslen och priskonkurrens från foder- och livsmedelsproduktionen.

Nationella mål

Areella näringar Målen för de areella näringarna är bland annat att ha en hållbar produktion av livsmedel och andra biologiska produkter och att de gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling.

Miljökvalitetsmål

Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Ett rikt växt och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Miljöbalken 3 kapitlet 4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Referenser

Visa

Boverket (2011). Boverkets uppsiktsrapport planering och byggande under 2010. (Rapport 2011:4). (Elektronisk) Boverket.

EPA, United States Environmental Protection Agency (2012). Agriculture and Food Supply Impacts and Adaptation: Climate Impacts on Agriculture. (Elektronisk) EPA.

Jordbruksverket (2006). Exploatering av jordbruksmark vid bebyggelse- och vägutbyggnad 1996/98-2005. (Rapport 2006:31). (Elektronisk) Jordbruksverket.

Jordbruksverket (2009). Jordbruk, bioenergi och miljö, kortversion av rapport 2009:22

Miljömålsportalen. Ett rikt odlingslandskap: Häckande fåglar i odlingslandskapet. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Miljömålsportalen. Ett rikt odlingslandskap: Åkermark. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

Miljömålsportalen. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Strandnära byggande vid havet.

Miljömålsportalen. Levande sjöar och vattendrag: Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag. (Elektronisk) Naturvårdsverket.

SCB, Statistiska centralbyrån (2002). Grönområden, grönytor och hårdgjorda ytor i tätorter. (Elektronisk) SCB.

SCB, Statistiska centralbyrån (2005). Förändring i vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005. (Statistiska meddelanden MI 12 SM 1003). (Elektronisk) SCB.

SCB, Statistiska centralbyrån (2012). Skyddad natur 31 dec 2011. (Statistiska meddelanden MI 41 SM 1201, korrigerad version). (Elektronisk) SCB.

SFS 1998:808. Miljöbalk. (Elektronisk) Sveriges Riksdag.

U.S. Global Change Research Program (2009). Global Climate Change Impacts in the United States. (Elektronisk).